komplettering

Du behöver komplettera på följande vis
(jag hoppas jag inte missat något av detta i din portfolio):

- VFU:n ska vara synlig – jag har sett att du skrivit att det kommer mer om detta…
- Tre studiebesök ska vara med – jag hittade bara ett.
- När du refererar till litteratur, se till att hela referensen finns med – författare, årtal, och eventuellt sidnummer. I stället för ”Mera sånggodis (s,48. 1998)” ska det enligt mallen för referenser stå ” Mera sånggodis (författare, 1998, s. 48.).

Studiebesök 3

Var på spelning med Erik Grönwall (idol vinnare 2010) i maj. Kul att se och höra live även om han inte var min favorit i tävlingen.

studiebesök 2

Hemglassbilen tittade förbi mitt område en dag i April. Signalen från hemglassbilen skapar många minnen från barndommen. Och jag kan inte låta bli att nynna med

Nu lurar vi barn 
Nu lurar vi barn 
Med våran glass-reklam

VFU

Min VFU har ägt rum på Lendahls musikförskola i Alingsås. Vilket är som namnet låter,  en förskola med musikprofilering. Detta är en förskola som visade på motsatsen till vad som har diskuterats vid ett antal tillfällen under kursen där det finns teorier och tankar om att förskolor inte använder sig av musik. Förskolan med sina ca 35barn har barngrupperna indelade i tre grupper. Hel-, halv- och fjärdedelsnoteren. Eller nötterna som barnen skämtsamt kallade sig själva :).

Under min VFU har jag inder samlingstillfällena sett många olika typer av samlingar där musik har varit i fokus. Dels variationer av samma  aktiviteter beroende på åldrar och även olika aktiviteter beronede på ålder och utveckling. Barnen har fått sjunga, spela rytmikinstrument, tränat rumsuppfattning, färger, koodrination, ta instruktioner, smmarbeta, spela bygelgitarr, sjunga i mikrofon, tränat bokstäver, motorik och finmotorik. Detta är endast en liten del av allt det jag sett hur de använder musiken under mina fem dagar.

På förskolan har de också ett samarbete med "verkstaden" där de oftast jobbar efter ett gemensamt tema. När jag var där så hade de tema "boken" och arbetade mycket med troll både genom målning, skapande, sång och musik.

Pedagogerna hade samlingarna uppdelade på så sätt att en var ansvarig för samlingen och den ande var med för att entusmisiera (?) barnen och även finnas till hands för att följa med på toa och hjälpa till att hålla en inspirerande samling. Detta för att blandannat undvika att barnen skulle få delade budskap.

Under VFU skulle jag även hålla i två olika aktiviteter.

Först hade jag en samling med de äldsta barnen 5-6år gamla. indledningsvis så började jag med att presentera mig själv och sedan använde vi oss av barnens egna trummor (likanande de vi gjort på HB)där vi fick slå på trumman på vår stavelse. Exempel: Jag sa att jag hette Sara sedan slog vi tillsammans på SA-RA sedan fick alla barnen presentera sig själva och vi trummade på deras stavelser. Vi lyfte också olikheterna på barnens namn om det var en, två,tre eller fyra slag på namnen.

Sedan gjorde vi den leken som vi hade gjort med Marie i början av kursen där vi använde oss av en fallskärm där barnen var utplacerade på varsin färg. De skulle sedan spela när en kompis trampade på "deras" färg. de fick använda  "ägg maracas", vanliga maracas och klaves.

Jag missade lite på tiden så vi han inte med min avslutnings aktivitet, så det tog jag med mig till nästa gång då jag skulle ha samling med de lite yngre barnen 3-4 år.

Vi gjorde samma aktiviteter. Att slå på olika stavelser lyckades lika bra som med de äldre barnen. Dock valde jag att under "fallskärms"-aktiviteten att barnen skulle enbart spela på den tårtbitan som var framför dem. Det vill säga att de inte skulle behöva hålla koll på alla gröna tårtbitar exempelvis. Jag uppfattade det som att barnen uppskattade aktiviteten. Det var kul att se barnen fokuserade på när någon skulle trampa på deras tårtbit och hur de hjälptes åt att påminna varandra att det var hans/hennes tur att spela.

En flicka sa bland annat att "ååh detta var kul". Vilket jag ser som ett gott betyg. Som avslutning för de yngre barnen så fick jag hjälp av de andra pedagogerna att lyfta upp fallskärmen när barnen satt under den så att det bildades som en ballong runt och över dem. Det var första gången de yngre barnen var i kontakt med fallskärmen på förskolan så de tyckte nog den var mycket spännande.

Som sagt så har det varit en mycket spännande och inspirerande tid att få vara på en musikförskola under denna kursen och fått se konkret vad och hur vi kan arbeta med musik i den dagliga verksamheten och att få diskutera med min handledare om musikens betydelse för barns utveckling. 

* http://www.alingsas.se/lendahlsmusikforskola

* http://www.alingsas.se/utbildning-barnomsorg/forskoleverksamhet/forskola/forskolornas-hemsidor/lendahls-musikforskola/lend-0

Enkät

Vi gjorde en undersökning över musikvanor i Borås stad och om eller vilka skillnader det finns över åldrarna.

ENKÄTEN:

Hej! Vi är fyra lärarstuderande vid Högskolan i Borås och läser specialisering Musik. Som en del i vår utbildning skall vi göra en undersökning i form av en enkät. Vi har valt att undersöka personers musikvanor i Borås stad.  Vi skulle tycka det var intressant att se hur skillnader eller likheter i musikvanor ser ut beroende på kön och ålder i Borås stad. Vi förhåller oss till de etiska principer som är fastställda av Vetenskapsrådet. Detta innebär att alla som deltar är anonyma och era svarsalternativ endast kommer att visas i lärande syfte.

Vi är tacksamma att du tar dig tid att besvara följande frågor. Vi uppskattar att du markerar genom att endast ringa in ett svarsalternativ om inte annat anges i frågan. 

Vänliga hälsningar! Sara Svensson, Sofie Hellgren, Emelie Andersson & Sanja Magnusson

 

~~~*~~~~~~*~~~Musiksmak och vanor~~~*~~~~~~*~~~

Kön

Kvinna                         Man 

                                       

Ålder

10 – 19år    20 – 29år       30 – 39år        40 – 49år       50 – 59år        60 – 69år      70+år

1.        Vilken genre föredrar du att lyssna på?

(Bilaga 1)

Rock                    Pop                      RnB                    Dansband                Annat_____________________

1.a. Hur många timmar per vecka lyssnar medvetet på musik

_______________________________________________________________

1.b.  Skulle du säga att musik är en viktig del i ditt liv?

Inte alls viktig          Mindre viktig           Viktig           Mycket viktig             Vet ej

2.       Hur lyssnar du vanligtvis på musik?

Radio                  Ipod-Mp3             Dator               CD                      Annat___________________________

 2.a. Om/när du lyssnar på radion vilken radiokanal lyssnar du mest på?

Sveriges Radio       Rix Fm               Mix Megapol                     Bandit Rock              

Annat____________________________

2.b.  Hur många cd-skivor finns det i ditt befintliga boende?

(Bilaga 1)

Färre än 10st     10-15st     16-19st   20-25st    25-30st    Fler än 30st

2.c.  Hur många kassettband finns det i ditt befintliga boende? 

Färre än 10st      10-15st       16-19st       20-25st       25-30st        Fler än 30st

 2.d.  Hur många lp-skivor finns det i ditt befintliga boende?

Färre än 10st       10-15st       16-19st         20-25st        25-30st       Fler än 30st

2.e.  Om du lyssnar på musik via datorn vilket tillvägagångssätt har du? ( Du kan ringa in fler alternativ)

Spotify              YouTube                    Itunes               Nerladdad musik            MySpace  

Annat_________________________________________________ 

3.        Hur ofta har/hade du musiklektion i grundskolan?

5 gånger/v                2 gånger/v                  1 gång/v                  2 gånger/mån                   Aldrig

3.a.  Kan du spela något instrument?(Svarar du ja, fortsätt med fråga 3c.)

Ja                    Nej

3.b.  Skulle du vilja lära dig?

Ja                      Nej                            Vet ej

3.c.  Växte/Växer du upp i ett musikaliskt hem?

Stämmer inte       Stämmer      Varken ja eller nej      Stämmer ganska bra      Stämmer jättebra

3.d.  Jag tittar på musikprogram/musiktävlingar på tv.

Aldrig i livet                   Ibland, beror på..                 Javisst! Jätte kul!                 

Didaktiskt seminarium

Under kursens gång har vi haft sammanlagt tre tillfällen då vi har fått planera och genomföra en lektion med våra klasskamrater.

Vid första tillfället hade vi kroppen som tema :

MUSIK TEMA KROPPEN

Av Grupp A3. HB Vt-2011

Introduktion:

Vi valde att sätta ihop fyra låtar om kroppen som du kan använda i förskolan. Låtarna har vi delat in i olika åldrar som vi tyckte kunde passa. Men självklart kan låtarna anpassas och mer eller mindra användas för alla åldrar. Alla låtarna går igenom olika kroppsdelar för barnen då de lär sig de rätta begreppen för dessa, de får även träna på kroppsuppfattningen då ni kan göra rörelser till låtarna.

1. Var är tummen? (1-2 år)
2. Huvud axlar knä och tå! (2-3år)
3. Honkey Tonk! (3-4år)
4. Fader Abraham! (4-6år)

Mål för aktiviteten:

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
• utveckla sin förmåga till att ta egna initiativ och ha tillit till sin egen förmåga

• Med dessa aktiviteter vill vi få barnen att röra specifika kroppsdelar till musik. Detta för att utveckla deras: koordinationsförmåga, balans, kroppsuppfattning, förmåga att härma rörelser, förmåga att skilja på höger och vänster. Allt detta händer på ett roligt och lustfyllt sätt i leken.

Förberedelser för aktiviteten:

• Ha med musik som passar eller alternativt ha med mora träsk skiva där låten finns med melodi och sång. Har man inte tillgång till detta går det också utmärkt att sjunga låten själv utan hjälpmedel, då krävs det dock att man är förberedd och kan låten själv.

• Barngruppens storlek har inte så stor betydelse så länge det finns tillräckligt med plats att röra sig fritt på, (beroende på låt)

• När barnen är bekanta med låten kan de sedan få ansvara för att välja olika kroppsdelar. Det hjälper dem att utveckla sitt ledarskap, kroppsuppfattning och sin fantasi.

• Låtarna kan anpassas och förenklas eller göras svårare beroende på barngruppen och tidigare erfarenheter.

Introduktion och genomförande:

• Det är bra att ha gått igenom kroppsdelarna, höger och vänster innan man genomför aktiviteten så att alla barnen kan känna sig trygga med att delta.
• Man står upp i en ring, det gör att alla barnen har möjlighet att se “ledaren” och varandra på så sätt blir det en social lek.

• Tillsammans med barnen kan man gemensamt bestämma eller låta barnen turas om att välja vilken kroppsdel man ska sjunga om.

• Man kan även använda sig av olika artefakter för att förtydliga ord och rörelser och för att göra aktiviteten mer spännande.

Var är tummen?

Text och musik: Mora Träsk (http://www.moratrask.se/)

Genomförande: Barngruppen kan sitta i en cirkel så att alla kan se pedagogen. Man kan sitta på knä. Håll händerna bakom ryggen och när exempelvis tummen nämns tas de fram från bakom ryggen och vickar så vi kan se dem. När vi sjunger ”spring din väg” så tar vi händerna bakom ryggen igen.

Huvud axlar knä och tå!

Text och musik: trad. från England. Elefantboken (1994)

Genomförande: Barnen står upp. Tar på de kroppsdelar som vi sjunger om. Sången kan sjungas snabbare och snabbare. Även byta ut kroppsdelarna vi sjunger om.

Honkeytonk!

Text och Musik: Trad. Elefantboken ( 1994)

Genomförande: Barngruppen står upp. I en cirkel kan vara bra så att vi kan se varandra och ta hjälp av varandra. Under låten skall vi hoppa i takt till musiken. När vi sjunger höger ben fram, tar du höger ben framför kroppen. Vid höger ben bak tar du högerbenet bakom kroppen. (benet skall hållas i luften). Vid skaka lite grann så skakar ni benet framför kroppen. Under dansa Honkey Tonk så dansar ni runt i en liten cirkel där du står.

Fader Abraham:

Text och Musik: Elefantboken (1994 )

Barnen står upp. När du sjungit exempelvis högerhand så börjar du klappa denna på knäet. Samma med vänster hand. Sedan vid höger och vänster fot så stampar du denna i golvet. När du sjunger huvudet och kroppen så skakar du denna. Så i slutet av sången så klappar du händerna på benen, stampar med fötterna, skakar huvudet och skakar på kroppen.

Avslutning av aktivitet

• Vi anser att det är bra om man förbereder barnen på att aktiviteterna håller på att avslutas genom att till exempel säga: “ och så den tredje sista... och så näst sista... och den allra sista”. Anledningen till detta är att det inte ska bli ett alltför abrupt slut så att barnen blir för besvikna. Det är viktigt att man har ögonkontakt med barnen och att man är tydlig som ledare.

Viktigt att tänka på

• Om inte alla barnen hinner välja kroppsdel kan det vara viktigt att man lägger på minnet vilka barn som ska få göra det nästa gång och eventuellt förbereda dem på detta innan.

• Man kan dela upp låten och aktiviteten i mindre delar exempelvis att man börjar med att introducera sången för barngruppen. När barnen är trygga i sången kan man lägga till enklare rörelser och efterhand kan dessa avanceras utefter barnens förmågor och kunskaper.

Tips:

• Rörelser och sånger finns att se och lyssna på antingen på http://www.moratrask.se/ eller http://www.youtube.com/

Hur gick det:
Lektionen gick bra! Tror de flesta uppskattade att vi hade aktiviteter och sånger som var anpassade efter olika åldrar och som enkelt kan förenklas eller försvåras. Kul var också då vi under huvud-axlar-knä och tå bytte ut kroppsdelar och sjöng mage-rumpa-höfter- lår osv. Det jag tar med mig från responsen är att det är viktigt att hålla ögonkontakt och artikulera tydligt då vi sjunger nya låtar. Är det rörelser till låten så var observant på att alla barn hänger med och var TYDLIG i dina rörelser. Du måste veta vad du gör så barnen vet vad de skall göra.

Referenser:

• Nilsson, Birger & Gren, Katarina (red.) (1994). Elefantboken barnvisor och sånglekar. Mölndal: Lutfisken

Andra tillfället

Påsk-tema där vi sjöng olika låtar och genomförde olika ramsor som kunde ha med påsken att göra. vi inledde med en samlingssång och sedan gjorde vi en påsk variant på "fem små apor" ramsan men där vi bytte ut apor mot kycklingar. Sist hade vi låten Gullefjun som vi hade som mål att låta "barnen" gestalta. dock hade vi nog inte riktigt räknat med att de inte kunde låten så mesta delen av tiden gick åt till att lära oss sången:

Det var en kyckling som hette Gullefjun
Han skulle ge sig ut på promenad
Och solen lyste och gräset lockade
Och hela välden var så hjärtans glad
Det fanns ett hål uti hönsgårdsnät
Där genom trippade med lätta fjät
Den lilla gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka

När Gullfjun kommit en bit på vägen
Då mötte han en svart och gammal katt
Men Gullfjun trodde inte han var farlig
Så han blev inte rädd ett enda skvatt
Men katten slickade bums sin nos
Han tänkte nog av Gullfjun göra mos
Den lilla Gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka

Då hörde Gullefjun att någon skällde
Och det kom rusande en väldig hund
Då tyckte katten det var bäst att springa
Och så försvann han på en halv sekund
Tack kära hund sa lilla kycklingen
Du räddat mig, du kan få bli min vän
Sa lilla Gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka 

Sista gången var det didaktiska seminariet här kommer vår momentplanerig över denna lektion:

Första tillfället

Samling med djurtema:

1. God morgon - sång

Vad? Vi startar upp samlingen med att sjunga låten ”Hej på dig” ur Mera sång godis (s,48. 1998).

Hur? Alla sjunger och går runt i en ring och gör rörelser till efter texten i sången. Barnen skall skaka hand, klappa på kinden, kramas och sätta sig i ringen.

Varför? Det blir en tydlig början på samlingen. Barnen får hälsa på varandra och blir delaktiga på en gång. Tränar på att lyssna och ta instruktioner.

2. Påse med djurbilder i.

Vad? Därefter övergår vi till en aktivitet då vi tar fram en påse som innehåller bilder på olika djur. Eller så kan du använda olika djurfigurer.

Hur? Barnen sitter i ringen. En lärare sjunger och eventuellt kompar och kollegorna går runt i ringen med respektive föremål som låten tar upp. Barnen får känna på ett föremål eller titta på en bild och komma på en låt där djuret finns med. Han eller hon får även ta hjälp utav kompisarna.

Varför? Den här aktiviteten kan få barnen att träna sitt känselminne och associera till ett föremål. Alternativt förknippa en bild med en sång. Det är spännande och roligt att bli utvald och få känna vad som finns i påsen. Genom att använda olika material får även barnen känna olika typer av detta vilket också kan lyftas upp till diskussion.

3. Charader med djur

Vad? Gestalta ett djur utan rekvisita eller ljud. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. )

Hur? Barnen delas in i grupper om 4-5 st. varje grupp får en bild som de ska hålla hemligt för de andra grupperna. Sedan får de ett par minuter och bestämma hur de ska gestalta djuret de har fått. I tur och ordning visar grupperna detta för varandra och publiken får gissa på vilket djur de föreställer.

Varför? Den här aktiviteten tränar barnen att samarbeta och charaden bidrar till estetiskt uttryckande.

4. Djur låten

Vad? Barnen ska välja instrument som de tycker låter likadant som djuret. Och spela under sången. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. ) Låten heter ”Djurkanonen”, ur boken Sångägget (s,28 2002)

Hur? Barnen sitter i grupper och har blivit tilldelade ett djur. Barnen bestämmer gemensamt vilket instrument de tycker låter som deras djur. Vi sjunger sedan låten tillsamman och när vi sjunger exempelvis ”kvack kvack kvackeli-kvack” så spelar grodorna på deras instrument.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på samarbete och kunna associera instrument med ett djurläte. Uddén menar att barn lär i samarbete med andra( 2004). De tränar även sin förmåga att kunna lyssna på texten för att veta när det är deras tur att spela.

5. fem små apor med gestaltning

Vad? Gestalta en ramsa till musik.

Hur? Fem barn är apor, en är mamma och en är doktor. Övriga barn sjunger med medan de andra gestaltar till låten. De som sjunger med kan även spela på olika rytmikinstrument.

Varför? Matematiken synliggörs visuellt för barnen då det handlar om fem apor och som blir färre för varje vers. Barnen får också möjlighet att gestalta olika roller exempelvis mamma, doktor och apor. Uddén menar att genom att man gestaltar ramsor och visor ökar barnens förståelse för språkets innebörder, alltså vad orden betyder (2004). Barnen får även sjunga och hålla takten med instrument.

6. Avslutningslåt (s.76 Mera sång godis.) Sofie leder.

Vad? Från boken mera sång godis sjunger vi låten ”Hejdå” (s76, 1998).

Hur? Vi sitter i ring och sjunger medans en fröken kompar på låten med exempelvis gitarr. Eventuellt kan barnen vara med och spela också. Låten innehåller även engelska ord.

Varför? Genom att ha en avslutningslåt så får barnen ett tydligt avslut på samlingen. Vi lyfter också engelska ord.

7. Under samling:

Uddén (2004) nämner att ju yngre barn du har i din barngrupp desto mer måste du anpassa längden på din musik aktiviteter. De yngre barnen orkar inte med för långa pass. Som pedagoger är det av stor vikt att du försöker hålla ögonkontakt med barnen och ser till att du har med barnen, försök att läsa av och tolka dem (2004). Att försöka ha samma pedagog som ansvarig under samlingarna skapar en tryggare tillvaro för barnen menar Uddén.

8. Referenser:

Gren, Katarina & Nilsson, Birger (red.) (2002). Sångägget [sjung, lek och lär om djur]. [Mölndal]: Lutfisken

Hællquist, Maria (1998). Mera Sång-godis. Stenungsund: Haellquist & Röstlund

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur

Hur gick det? "lektionen" kändes bra och jag tyckte att hela gruppen kändes tryggare och säkrare när vi genomförde momenten. Försökte tänka på ögonkontakt och att artikulera tydligt då vi hade sånger som för många kanske var nya. Genom repetition och tydlighet fick vi de flesta att sjunga med.! Många av akiviteterna skulle jag ta med mig ut i verksamheten. Bland annat att gestalta "fem små apor". Det blir tydligt för barnen både med bilder och gestaltning.

Vetenskaplig artikel om musik i förskolan

Vetenskapligartikel

Artikeln: My name is Maria, supporting english language learners in the kindergarten general music classroom(2011) beskriver vilket inflytande musikläraren kan ha på elever som skall lära sig ett andra språk. Det vill säga har ett annat modersmål än det som talas i landet. Artikeln lyfter en flicka som går i förskolan i USA som nyligen flyttat från Mexico. Även då artikeln lyfter exempel spanska- engelska anser jag att detta kan tillämpas och inspirera alla pedagoger som möter barn med ett annat modersmål i den svenska förskolan. Som nämnts tidigare är artikeln skriven utifrån en musiklärares arbetssätt som endast möter barnen 30minuter per vecka. Efter läst artikeln kan jag se det som positivt att vi som blivande pedagoger kommer ha möjlighet att arbeta med barnen med musik oftare, även att vi får möta barnen varje dag.

Artikelförfattaren utgår från Tabors och Snows andraspråkinlärningsteori som menar på att barn som lär sig ett nytt språk utöver modersmålet går igenom fyra faser. Eventuellt kommer barnet först försöka kommunicera på sitt modersmål, Dock menar författaren att det inte är säker att barnet kommer försöka detta utan gå direkt till det andra steget som är den icke verbala fasen. Författaren poängterar Snow och Tabors åsikt att det är viktigt att kalla fasen för den ”icke verbala” då barnen kanske kommunicerar på andra sätt än med ord exempelvis ögonkontakt o.s.v. Sedan kommer barnet komma in i en period då han eller hon kan komma använda ord eller kortare fraser på målspråket. För att slutligen komma till den sista fasen där barnet/eleven kommer använda sig av målspråket flytande.

Forskaren återbesökte en skola där hon tidigare gjort en undersökning. Hon besökte musikläraren Rhonda som fick en ny student vid namn Maria som tidigare nämnts var nyinflyttad från Mexico och inte kunde tala engelska. I artikeln följs sedan Marias språkliga utveckling och även hennes musikaliska utveckling. Artikelförfattaren observerade Maria i de olika stadierna där hon kunde följa Maria som till en början var i den ”icke verbala” fasen. Hon befann sig aldrig vad observatören kunde se i den fasen då hon kommunicerade på sitt modersmål. Hon befann sig i sen icke verbala fasen från september-december. I slutet av december uppfattade läraren och forskaren att Maria verkade känna sig trygg och deltog i aktiviteter dock utan att sjunga. Hon visade intresse genom att observera, lyssna, kopiera rörelser och hålla ögonkontakt med bland annat läraren. Efter vinterledighet så gick Maria dock bakåt i utvecklingen och ville inte delta. Författaren resonerar kring om detta kan bero på att Maria varit borta från förskolan i ett par veckor eller om hon kanske hade problem hemma eller med kompisar. Som författaren också lyfter så för att utveckla ett nytt språk krävs det respondenter eller att vistas i miljöer där språket talas och att då vara ifrån skolan under ett antal veckor kan ha påverkat detta. Maria sa sitt första ord på engelska till sin musiklärare Rhonda i slutet av januari, under en musiklek de brukar leka under musikstunden.

Just att repetera låtar, moment aktiviteter menar författaren på skapar en trygghet för barnet som kan leda till en snabbare språkutveckling. Maria deltog i sin första sång i slutet på februari. Det var också då första gången de kunnat observera Maria sjunga. Forskaren lyfter också betydelsen av att vi som pedagoger skall ha tålamod när det kommer till barns språkutveckling. Andra faktorer som hon benämner som väsentliga är miljön i klassrummet och i barngruppen men viktigast är relationen mellan vuxen- barn. Leenden och uppmuntran utan att pressa för hårt har stor betydelse för barnets trygghetskänsla. Det är därför viktigt att vi som pedagoger reflekterar över vårt eget bemötande både det verbala och det icke verbala. Som författaren nämner hör barn även det vi inte säger.

Utifrån Tobor och Snows teori om de fyra olika faserna menar artikelförfattaren att dessa olika faser överlappar varandra. Det går inte urskilja en tydlig övergång utan att barn och elever går framåt och bakåt i sin utveckling. Ur ett musikaliskt perspektiv lyfter författaren att i musiken och sången ges barnen en trygghetskänsla att prova målspråket vilket bygger deras självförtroende och de får interaktera och vara sociala.

Egen reflektion om och utifrån artikeln

Jag anser att artikelförfattaren lyfter många viktiga perspektiv när det kommer till musikens påverkan på barns andraspråksinlärning. Hur barn i musikaliska tillfällen ges chans att testa, lyssna och reflektera över målspråket. Vid musiklekar och drama till låtar så får orden en innebörd. Vilket kan ses som en nödvändighet då barn skall ta till sig ett nytt språk. Författaren påpekar vikten av den rumsliga och den sociala miljön och hur viktig känslan av trygghet för barnet är när ett nytt språk skall läras in. Detta är ju viktiga aspekter oavsett vilken pedagogisk verksamhet som bedrivs eller vilka mål som arbetas mot.

Den svenska förskolan ser inte likadan ut som den amerikanska kindergarden. Som tidigare nämns träffades endast musikläraren och Maria vid 30minuter i veckan för musikstund, vi får därför inte heller veta vilken inverkan övriga aktiviteter hade på Marias språkutveckling. Vid de besök jag själv har haft på förskolor i Sverige kunde jag observera att musik och sång oftast äger rum dagligen. Jag kan undra dock hur mycket tid som ges åt sång och musik i verksamheten.

Överlag anser jag kanske att artikeln ger en del att önska. Den är intressant men en beskrivning av aktiviteter och den pedagogiska tanken och förberedelsen hade varit intressant att få med sig.

hittas på:
http://gmt.sagepub.com/content/24/2/17