VFU

Min VFU har ägt rum på Lendahls musikförskola i Alingsås. Vilket är som namnet låter,  en förskola med musikprofilering. Detta är en förskola som visade på motsatsen till vad som har diskuterats vid ett antal tillfällen under kursen där det finns teorier och tankar om att förskolor inte använder sig av musik. Förskolan med sina ca 35barn har barngrupperna indelade i tre grupper. Hel-, halv- och fjärdedelsnoteren. Eller nötterna som barnen skämtsamt kallade sig själva :).

Under min VFU har jag inder samlingstillfällena sett många olika typer av samlingar där musik har varit i fokus. Dels variationer av samma  aktiviteter beroende på åldrar och även olika aktiviteter beronede på ålder och utveckling. Barnen har fått sjunga, spela rytmikinstrument, tränat rumsuppfattning, färger, koodrination, ta instruktioner, smmarbeta, spela bygelgitarr, sjunga i mikrofon, tränat bokstäver, motorik och finmotorik. Detta är endast en liten del av allt det jag sett hur de använder musiken under mina fem dagar.

På förskolan har de också ett samarbete med "verkstaden" där de oftast jobbar efter ett gemensamt tema. När jag var där så hade de tema "boken" och arbetade mycket med troll både genom målning, skapande, sång och musik.

Pedagogerna hade samlingarna uppdelade på så sätt att en var ansvarig för samlingen och den ande var med för att entusmisiera (?) barnen och även finnas till hands för att följa med på toa och hjälpa till att hålla en inspirerande samling. Detta för att blandannat undvika att barnen skulle få delade budskap.

Under VFU skulle jag även hålla i två olika aktiviteter.

Först hade jag en samling med de äldsta barnen 5-6år gamla. indledningsvis så började jag med att presentera mig själv och sedan använde vi oss av barnens egna trummor (likanande de vi gjort på HB)där vi fick slå på trumman på vår stavelse. Exempel: Jag sa att jag hette Sara sedan slog vi tillsammans på SA-RA sedan fick alla barnen presentera sig själva och vi trummade på deras stavelser. Vi lyfte också olikheterna på barnens namn om det var en, två,tre eller fyra slag på namnen.

Sedan gjorde vi den leken som vi hade gjort med Marie i början av kursen där vi använde oss av en fallskärm där barnen var utplacerade på varsin färg. De skulle sedan spela när en kompis trampade på "deras" färg. de fick använda  "ägg maracas", vanliga maracas och klaves.

Jag missade lite på tiden så vi han inte med min avslutnings aktivitet, så det tog jag med mig till nästa gång då jag skulle ha samling med de lite yngre barnen 3-4 år.

Vi gjorde samma aktiviteter. Att slå på olika stavelser lyckades lika bra som med de äldre barnen. Dock valde jag att under "fallskärms"-aktiviteten att barnen skulle enbart spela på den tårtbitan som var framför dem. Det vill säga att de inte skulle behöva hålla koll på alla gröna tårtbitar exempelvis. Jag uppfattade det som att barnen uppskattade aktiviteten. Det var kul att se barnen fokuserade på när någon skulle trampa på deras tårtbit och hur de hjälptes åt att påminna varandra att det var hans/hennes tur att spela.

En flicka sa bland annat att "ååh detta var kul". Vilket jag ser som ett gott betyg. Som avslutning för de yngre barnen så fick jag hjälp av de andra pedagogerna att lyfta upp fallskärmen när barnen satt under den så att det bildades som en ballong runt och över dem. Det var första gången de yngre barnen var i kontakt med fallskärmen på förskolan så de tyckte nog den var mycket spännande.

Som sagt så har det varit en mycket spännande och inspirerande tid att få vara på en musikförskola under denna kursen och fått se konkret vad och hur vi kan arbeta med musik i den dagliga verksamheten och att få diskutera med min handledare om musikens betydelse för barns utveckling. 

* http://www.alingsas.se/lendahlsmusikforskola

* http://www.alingsas.se/utbildning-barnomsorg/forskoleverksamhet/forskola/forskolornas-hemsidor/lendahls-musikforskola/lend-0

Enkät

Vi gjorde en undersökning över musikvanor i Borås stad och om eller vilka skillnader det finns över åldrarna.

ENKÄTEN:

Hej! Vi är fyra lärarstuderande vid Högskolan i Borås och läser specialisering Musik. Som en del i vår utbildning skall vi göra en undersökning i form av en enkät. Vi har valt att undersöka personers musikvanor i Borås stad.  Vi skulle tycka det var intressant att se hur skillnader eller likheter i musikvanor ser ut beroende på kön och ålder i Borås stad. Vi förhåller oss till de etiska principer som är fastställda av Vetenskapsrådet. Detta innebär att alla som deltar är anonyma och era svarsalternativ endast kommer att visas i lärande syfte.

Vi är tacksamma att du tar dig tid att besvara följande frågor. Vi uppskattar att du markerar genom att endast ringa in ett svarsalternativ om inte annat anges i frågan. 

Vänliga hälsningar! Sara Svensson, Sofie Hellgren, Emelie Andersson & Sanja Magnusson

 

~~~*~~~~~~*~~~Musiksmak och vanor~~~*~~~~~~*~~~

Kön

Kvinna                         Man 

                                       

Ålder

10 – 19år    20 – 29år       30 – 39år        40 – 49år       50 – 59år        60 – 69år      70+år

1.        Vilken genre föredrar du att lyssna på?

(Bilaga 1)

Rock                    Pop                      RnB                    Dansband                Annat_____________________

1.a. Hur många timmar per vecka lyssnar medvetet på musik

_______________________________________________________________

1.b.  Skulle du säga att musik är en viktig del i ditt liv?

Inte alls viktig          Mindre viktig           Viktig           Mycket viktig             Vet ej

2.       Hur lyssnar du vanligtvis på musik?

Radio                  Ipod-Mp3             Dator               CD                      Annat___________________________

 2.a. Om/när du lyssnar på radion vilken radiokanal lyssnar du mest på?

Sveriges Radio       Rix Fm               Mix Megapol                     Bandit Rock              

Annat____________________________

2.b.  Hur många cd-skivor finns det i ditt befintliga boende?

(Bilaga 1)

Färre än 10st     10-15st     16-19st   20-25st    25-30st    Fler än 30st

2.c.  Hur många kassettband finns det i ditt befintliga boende? 

Färre än 10st      10-15st       16-19st       20-25st       25-30st        Fler än 30st

 2.d.  Hur många lp-skivor finns det i ditt befintliga boende?

Färre än 10st       10-15st       16-19st         20-25st        25-30st       Fler än 30st

2.e.  Om du lyssnar på musik via datorn vilket tillvägagångssätt har du? ( Du kan ringa in fler alternativ)

Spotify              YouTube                    Itunes               Nerladdad musik            MySpace  

Annat_________________________________________________ 

3.        Hur ofta har/hade du musiklektion i grundskolan?

5 gånger/v                2 gånger/v                  1 gång/v                  2 gånger/mån                   Aldrig

3.a.  Kan du spela något instrument?(Svarar du ja, fortsätt med fråga 3c.)

Ja                    Nej

3.b.  Skulle du vilja lära dig?

Ja                      Nej                            Vet ej

3.c.  Växte/Växer du upp i ett musikaliskt hem?

Stämmer inte       Stämmer      Varken ja eller nej      Stämmer ganska bra      Stämmer jättebra

3.d.  Jag tittar på musikprogram/musiktävlingar på tv.

Aldrig i livet                   Ibland, beror på..                 Javisst! Jätte kul!                 

Didaktiskt seminarium

Under kursens gång har vi haft sammanlagt tre tillfällen då vi har fått planera och genomföra en lektion med våra klasskamrater.

Vid första tillfället hade vi kroppen som tema :

MUSIK TEMA KROPPEN

Av Grupp A3. HB Vt-2011

Introduktion:

Vi valde att sätta ihop fyra låtar om kroppen som du kan använda i förskolan. Låtarna har vi delat in i olika åldrar som vi tyckte kunde passa. Men självklart kan låtarna anpassas och mer eller mindra användas för alla åldrar. Alla låtarna går igenom olika kroppsdelar för barnen då de lär sig de rätta begreppen för dessa, de får även träna på kroppsuppfattningen då ni kan göra rörelser till låtarna.

1. Var är tummen? (1-2 år)
2. Huvud axlar knä och tå! (2-3år)
3. Honkey Tonk! (3-4år)
4. Fader Abraham! (4-6år)

Mål för aktiviteten:

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
• utveckla sin förmåga till att ta egna initiativ och ha tillit till sin egen förmåga

• Med dessa aktiviteter vill vi få barnen att röra specifika kroppsdelar till musik. Detta för att utveckla deras: koordinationsförmåga, balans, kroppsuppfattning, förmåga att härma rörelser, förmåga att skilja på höger och vänster. Allt detta händer på ett roligt och lustfyllt sätt i leken.

Förberedelser för aktiviteten:

• Ha med musik som passar eller alternativt ha med mora träsk skiva där låten finns med melodi och sång. Har man inte tillgång till detta går det också utmärkt att sjunga låten själv utan hjälpmedel, då krävs det dock att man är förberedd och kan låten själv.

• Barngruppens storlek har inte så stor betydelse så länge det finns tillräckligt med plats att röra sig fritt på, (beroende på låt)

• När barnen är bekanta med låten kan de sedan få ansvara för att välja olika kroppsdelar. Det hjälper dem att utveckla sitt ledarskap, kroppsuppfattning och sin fantasi.

• Låtarna kan anpassas och förenklas eller göras svårare beroende på barngruppen och tidigare erfarenheter.

Introduktion och genomförande:

• Det är bra att ha gått igenom kroppsdelarna, höger och vänster innan man genomför aktiviteten så att alla barnen kan känna sig trygga med att delta.
• Man står upp i en ring, det gör att alla barnen har möjlighet att se “ledaren” och varandra på så sätt blir det en social lek.

• Tillsammans med barnen kan man gemensamt bestämma eller låta barnen turas om att välja vilken kroppsdel man ska sjunga om.

• Man kan även använda sig av olika artefakter för att förtydliga ord och rörelser och för att göra aktiviteten mer spännande.

Var är tummen?

Text och musik: Mora Träsk (http://www.moratrask.se/)

Genomförande: Barngruppen kan sitta i en cirkel så att alla kan se pedagogen. Man kan sitta på knä. Håll händerna bakom ryggen och när exempelvis tummen nämns tas de fram från bakom ryggen och vickar så vi kan se dem. När vi sjunger ”spring din väg” så tar vi händerna bakom ryggen igen.

Huvud axlar knä och tå!

Text och musik: trad. från England. Elefantboken (1994)

Genomförande: Barnen står upp. Tar på de kroppsdelar som vi sjunger om. Sången kan sjungas snabbare och snabbare. Även byta ut kroppsdelarna vi sjunger om.

Honkeytonk!

Text och Musik: Trad. Elefantboken ( 1994)

Genomförande: Barngruppen står upp. I en cirkel kan vara bra så att vi kan se varandra och ta hjälp av varandra. Under låten skall vi hoppa i takt till musiken. När vi sjunger höger ben fram, tar du höger ben framför kroppen. Vid höger ben bak tar du högerbenet bakom kroppen. (benet skall hållas i luften). Vid skaka lite grann så skakar ni benet framför kroppen. Under dansa Honkey Tonk så dansar ni runt i en liten cirkel där du står.

Fader Abraham:

Text och Musik: Elefantboken (1994 )

Barnen står upp. När du sjungit exempelvis högerhand så börjar du klappa denna på knäet. Samma med vänster hand. Sedan vid höger och vänster fot så stampar du denna i golvet. När du sjunger huvudet och kroppen så skakar du denna. Så i slutet av sången så klappar du händerna på benen, stampar med fötterna, skakar huvudet och skakar på kroppen.

Avslutning av aktivitet

• Vi anser att det är bra om man förbereder barnen på att aktiviteterna håller på att avslutas genom att till exempel säga: “ och så den tredje sista... och så näst sista... och den allra sista”. Anledningen till detta är att det inte ska bli ett alltför abrupt slut så att barnen blir för besvikna. Det är viktigt att man har ögonkontakt med barnen och att man är tydlig som ledare.

Viktigt att tänka på

• Om inte alla barnen hinner välja kroppsdel kan det vara viktigt att man lägger på minnet vilka barn som ska få göra det nästa gång och eventuellt förbereda dem på detta innan.

• Man kan dela upp låten och aktiviteten i mindre delar exempelvis att man börjar med att introducera sången för barngruppen. När barnen är trygga i sången kan man lägga till enklare rörelser och efterhand kan dessa avanceras utefter barnens förmågor och kunskaper.

Tips:

• Rörelser och sånger finns att se och lyssna på antingen på http://www.moratrask.se/ eller http://www.youtube.com/

Hur gick det:
Lektionen gick bra! Tror de flesta uppskattade att vi hade aktiviteter och sånger som var anpassade efter olika åldrar och som enkelt kan förenklas eller försvåras. Kul var också då vi under huvud-axlar-knä och tå bytte ut kroppsdelar och sjöng mage-rumpa-höfter- lår osv. Det jag tar med mig från responsen är att det är viktigt att hålla ögonkontakt och artikulera tydligt då vi sjunger nya låtar. Är det rörelser till låten så var observant på att alla barn hänger med och var TYDLIG i dina rörelser. Du måste veta vad du gör så barnen vet vad de skall göra.

Referenser:

• Nilsson, Birger & Gren, Katarina (red.) (1994). Elefantboken barnvisor och sånglekar. Mölndal: Lutfisken

Andra tillfället

Påsk-tema där vi sjöng olika låtar och genomförde olika ramsor som kunde ha med påsken att göra. vi inledde med en samlingssång och sedan gjorde vi en påsk variant på "fem små apor" ramsan men där vi bytte ut apor mot kycklingar. Sist hade vi låten Gullefjun som vi hade som mål att låta "barnen" gestalta. dock hade vi nog inte riktigt räknat med att de inte kunde låten så mesta delen av tiden gick åt till att lära oss sången:

Det var en kyckling som hette Gullefjun
Han skulle ge sig ut på promenad
Och solen lyste och gräset lockade
Och hela välden var så hjärtans glad
Det fanns ett hål uti hönsgårdsnät
Där genom trippade med lätta fjät
Den lilla gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka

När Gullfjun kommit en bit på vägen
Då mötte han en svart och gammal katt
Men Gullfjun trodde inte han var farlig
Så han blev inte rädd ett enda skvatt
Men katten slickade bums sin nos
Han tänkte nog av Gullfjun göra mos
Den lilla Gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka

Då hörde Gullefjun att någon skällde
Och det kom rusande en väldig hund
Då tyckte katten det var bäst att springa
Och så försvann han på en halv sekund
Tack kära hund sa lilla kycklingen
Du räddat mig, du kan få bli min vän
Sa lilla Gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka 

Sista gången var det didaktiska seminariet här kommer vår momentplanerig över denna lektion:

Första tillfället

Samling med djurtema:

1. God morgon - sång

Vad? Vi startar upp samlingen med att sjunga låten ”Hej på dig” ur Mera sång godis (s,48. 1998).

Hur? Alla sjunger och går runt i en ring och gör rörelser till efter texten i sången. Barnen skall skaka hand, klappa på kinden, kramas och sätta sig i ringen.

Varför? Det blir en tydlig början på samlingen. Barnen får hälsa på varandra och blir delaktiga på en gång. Tränar på att lyssna och ta instruktioner.

2. Påse med djurbilder i.

Vad? Därefter övergår vi till en aktivitet då vi tar fram en påse som innehåller bilder på olika djur. Eller så kan du använda olika djurfigurer.

Hur? Barnen sitter i ringen. En lärare sjunger och eventuellt kompar och kollegorna går runt i ringen med respektive föremål som låten tar upp. Barnen får känna på ett föremål eller titta på en bild och komma på en låt där djuret finns med. Han eller hon får även ta hjälp utav kompisarna.

Varför? Den här aktiviteten kan få barnen att träna sitt känselminne och associera till ett föremål. Alternativt förknippa en bild med en sång. Det är spännande och roligt att bli utvald och få känna vad som finns i påsen. Genom att använda olika material får även barnen känna olika typer av detta vilket också kan lyftas upp till diskussion.

3. Charader med djur

Vad? Gestalta ett djur utan rekvisita eller ljud. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. )

Hur? Barnen delas in i grupper om 4-5 st. varje grupp får en bild som de ska hålla hemligt för de andra grupperna. Sedan får de ett par minuter och bestämma hur de ska gestalta djuret de har fått. I tur och ordning visar grupperna detta för varandra och publiken får gissa på vilket djur de föreställer.

Varför? Den här aktiviteten tränar barnen att samarbeta och charaden bidrar till estetiskt uttryckande.

4. Djur låten

Vad? Barnen ska välja instrument som de tycker låter likadant som djuret. Och spela under sången. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. ) Låten heter ”Djurkanonen”, ur boken Sångägget (s,28 2002)

Hur? Barnen sitter i grupper och har blivit tilldelade ett djur. Barnen bestämmer gemensamt vilket instrument de tycker låter som deras djur. Vi sjunger sedan låten tillsamman och när vi sjunger exempelvis ”kvack kvack kvackeli-kvack” så spelar grodorna på deras instrument.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på samarbete och kunna associera instrument med ett djurläte. Uddén menar att barn lär i samarbete med andra( 2004). De tränar även sin förmåga att kunna lyssna på texten för att veta när det är deras tur att spela.

5. fem små apor med gestaltning

Vad? Gestalta en ramsa till musik.

Hur? Fem barn är apor, en är mamma och en är doktor. Övriga barn sjunger med medan de andra gestaltar till låten. De som sjunger med kan även spela på olika rytmikinstrument.

Varför? Matematiken synliggörs visuellt för barnen då det handlar om fem apor och som blir färre för varje vers. Barnen får också möjlighet att gestalta olika roller exempelvis mamma, doktor och apor. Uddén menar att genom att man gestaltar ramsor och visor ökar barnens förståelse för språkets innebörder, alltså vad orden betyder (2004). Barnen får även sjunga och hålla takten med instrument.

6. Avslutningslåt (s.76 Mera sång godis.) Sofie leder.

Vad? Från boken mera sång godis sjunger vi låten ”Hejdå” (s76, 1998).

Hur? Vi sitter i ring och sjunger medans en fröken kompar på låten med exempelvis gitarr. Eventuellt kan barnen vara med och spela också. Låten innehåller även engelska ord.

Varför? Genom att ha en avslutningslåt så får barnen ett tydligt avslut på samlingen. Vi lyfter också engelska ord.

7. Under samling:

Uddén (2004) nämner att ju yngre barn du har i din barngrupp desto mer måste du anpassa längden på din musik aktiviteter. De yngre barnen orkar inte med för långa pass. Som pedagoger är det av stor vikt att du försöker hålla ögonkontakt med barnen och ser till att du har med barnen, försök att läsa av och tolka dem (2004). Att försöka ha samma pedagog som ansvarig under samlingarna skapar en tryggare tillvaro för barnen menar Uddén.

8. Referenser:

Gren, Katarina & Nilsson, Birger (red.) (2002). Sångägget [sjung, lek och lär om djur]. [Mölndal]: Lutfisken

Hællquist, Maria (1998). Mera Sång-godis. Stenungsund: Haellquist & Röstlund

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur

Hur gick det? "lektionen" kändes bra och jag tyckte att hela gruppen kändes tryggare och säkrare när vi genomförde momenten. Försökte tänka på ögonkontakt och att artikulera tydligt då vi hade sånger som för många kanske var nya. Genom repetition och tydlighet fick vi de flesta att sjunga med.! Många av akiviteterna skulle jag ta med mig ut i verksamheten. Bland annat att gestalta "fem små apor". Det blir tydligt för barnen både med bilder och gestaltning.

Vetenskaplig artikel om musik i förskolan

Vetenskapligartikel

Artikeln: My name is Maria, supporting english language learners in the kindergarten general music classroom(2011) beskriver vilket inflytande musikläraren kan ha på elever som skall lära sig ett andra språk. Det vill säga har ett annat modersmål än det som talas i landet. Artikeln lyfter en flicka som går i förskolan i USA som nyligen flyttat från Mexico. Även då artikeln lyfter exempel spanska- engelska anser jag att detta kan tillämpas och inspirera alla pedagoger som möter barn med ett annat modersmål i den svenska förskolan. Som nämnts tidigare är artikeln skriven utifrån en musiklärares arbetssätt som endast möter barnen 30minuter per vecka. Efter läst artikeln kan jag se det som positivt att vi som blivande pedagoger kommer ha möjlighet att arbeta med barnen med musik oftare, även att vi får möta barnen varje dag.

Artikelförfattaren utgår från Tabors och Snows andraspråkinlärningsteori som menar på att barn som lär sig ett nytt språk utöver modersmålet går igenom fyra faser. Eventuellt kommer barnet först försöka kommunicera på sitt modersmål, Dock menar författaren att det inte är säker att barnet kommer försöka detta utan gå direkt till det andra steget som är den icke verbala fasen. Författaren poängterar Snow och Tabors åsikt att det är viktigt att kalla fasen för den ”icke verbala” då barnen kanske kommunicerar på andra sätt än med ord exempelvis ögonkontakt o.s.v. Sedan kommer barnet komma in i en period då han eller hon kan komma använda ord eller kortare fraser på målspråket. För att slutligen komma till den sista fasen där barnet/eleven kommer använda sig av målspråket flytande.

Forskaren återbesökte en skola där hon tidigare gjort en undersökning. Hon besökte musikläraren Rhonda som fick en ny student vid namn Maria som tidigare nämnts var nyinflyttad från Mexico och inte kunde tala engelska. I artikeln följs sedan Marias språkliga utveckling och även hennes musikaliska utveckling. Artikelförfattaren observerade Maria i de olika stadierna där hon kunde följa Maria som till en början var i den ”icke verbala” fasen. Hon befann sig aldrig vad observatören kunde se i den fasen då hon kommunicerade på sitt modersmål. Hon befann sig i sen icke verbala fasen från september-december. I slutet av december uppfattade läraren och forskaren att Maria verkade känna sig trygg och deltog i aktiviteter dock utan att sjunga. Hon visade intresse genom att observera, lyssna, kopiera rörelser och hålla ögonkontakt med bland annat läraren. Efter vinterledighet så gick Maria dock bakåt i utvecklingen och ville inte delta. Författaren resonerar kring om detta kan bero på att Maria varit borta från förskolan i ett par veckor eller om hon kanske hade problem hemma eller med kompisar. Som författaren också lyfter så för att utveckla ett nytt språk krävs det respondenter eller att vistas i miljöer där språket talas och att då vara ifrån skolan under ett antal veckor kan ha påverkat detta. Maria sa sitt första ord på engelska till sin musiklärare Rhonda i slutet av januari, under en musiklek de brukar leka under musikstunden.

Just att repetera låtar, moment aktiviteter menar författaren på skapar en trygghet för barnet som kan leda till en snabbare språkutveckling. Maria deltog i sin första sång i slutet på februari. Det var också då första gången de kunnat observera Maria sjunga. Forskaren lyfter också betydelsen av att vi som pedagoger skall ha tålamod när det kommer till barns språkutveckling. Andra faktorer som hon benämner som väsentliga är miljön i klassrummet och i barngruppen men viktigast är relationen mellan vuxen- barn. Leenden och uppmuntran utan att pressa för hårt har stor betydelse för barnets trygghetskänsla. Det är därför viktigt att vi som pedagoger reflekterar över vårt eget bemötande både det verbala och det icke verbala. Som författaren nämner hör barn även det vi inte säger.

Utifrån Tobor och Snows teori om de fyra olika faserna menar artikelförfattaren att dessa olika faser överlappar varandra. Det går inte urskilja en tydlig övergång utan att barn och elever går framåt och bakåt i sin utveckling. Ur ett musikaliskt perspektiv lyfter författaren att i musiken och sången ges barnen en trygghetskänsla att prova målspråket vilket bygger deras självförtroende och de får interaktera och vara sociala.

Egen reflektion om och utifrån artikeln

Jag anser att artikelförfattaren lyfter många viktiga perspektiv när det kommer till musikens påverkan på barns andraspråksinlärning. Hur barn i musikaliska tillfällen ges chans att testa, lyssna och reflektera över målspråket. Vid musiklekar och drama till låtar så får orden en innebörd. Vilket kan ses som en nödvändighet då barn skall ta till sig ett nytt språk. Författaren påpekar vikten av den rumsliga och den sociala miljön och hur viktig känslan av trygghet för barnet är när ett nytt språk skall läras in. Detta är ju viktiga aspekter oavsett vilken pedagogisk verksamhet som bedrivs eller vilka mål som arbetas mot.

Den svenska förskolan ser inte likadan ut som den amerikanska kindergarden. Som tidigare nämns träffades endast musikläraren och Maria vid 30minuter i veckan för musikstund, vi får därför inte heller veta vilken inverkan övriga aktiviteter hade på Marias språkutveckling. Vid de besök jag själv har haft på förskolor i Sverige kunde jag observera att musik och sång oftast äger rum dagligen. Jag kan undra dock hur mycket tid som ges åt sång och musik i verksamheten.

Överlag anser jag kanske att artikeln ger en del att önska. Den är intressant men en beskrivning av aktiviteter och den pedagogiska tanken och förberedelsen hade varit intressant att få med sig.

hittas på:
http://gmt.sagepub.com/content/24/2/17

Utdrag ur Litt.Sem 4

Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2008) skriver i sin bok om hur lärare och förskolelärare ser på de estetiska ämnena som ett lärande objekt. De menar på att pedagoger ute i verksamheten oftast inte ser musik, dans och poesi som det barnen skall lära sig utan att oftast uppger pedagogerna detta som ett verktyg till att uppnå något annat. Ett argument som författarna lyfter till att pedagoger inte ser musik, dans och poesi som ett lärande objekt är brist på kunskap inom dessa ämnen. En reflektion jag fick var att författarna lyfter hur barn lär sig av varandra. Att barnen ofta kan utveckla och utmana varandra i deras estetiska skapande. Författana menar här på att lärare oftast är oupmärksamma på den kommunikation som barnen har sinsemellan då de skapar. I samtal få barnen möjlighet att reflektera och återblicka över vad de lärt sig. Pramling Samuelsson (et. al) lyfter betydelsen av att det finns en ”öppen och tillåtande attityd”, även att vi försöker ta barnets perspektiv.

Pramling Samuelsson (et. al 2008) lyfter även hur synsättet där de estetiskaämnena oftast ses som en process eller produkt. De lyfter en viktig sak när de skriver om hur vi oftast ser att barnen skall uppnå en färdig produkt exempelvis lära sig en ny dans. Produkten blir då den färdiga dansen och vägen till att lära sig dansen benämner vi oftast som processen. Som jag uppfattar det menar Pramling Samuelsson et. al att även vägen till att lära sig dansen kan ses som en produkt.

Reflektion:

Pramling Samuelsson et. al(2008) lyfter som nämnts ovan synsättet på estetik som ett fristående ämne. Som lärarstuderande kan jag känna igen mig i den bilden som återspeglas, där musik, dans och poesi oftast ses som ett verkyg att nå ett annat mål. Detta behöver nödvändigtvis inte vara fel, vilket jag inte uppfattar det som att författarna tycker. Dock kan jag anse att många ämnen inom förskolan och skolan är ett verktyg för att nå andra mål. Det är inte ofta vi stannar upp tänker att ”va bra, nu kan vi detta” och så vidare. Men samtidigt får vi inte glömma att reflektera och arbeta med verktygen ibland. Exempelvis har jag inte sett i många portfolios i förskolor att det lyfts fram barnens estetiska utveckling. Det finns bilder med men oftast skall dessa representera något annat självbild, familj med mera.

Referens:

• Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Utdrag Litt.Sem 3

Musik och språk

"Jederlund(2001) lyfter även det personliga innom musiken och hur detta element tolkar, lyssnar och innebär att vi tar till oss musiken. Jederlund fortsätter även och beskriver att musiken på så sätt kan ha olika mål att uppfylla, exempelvis ett budskap, information eller helt enkelt vara en komersiell produkt."

"Författaren lyfter även hur skolan eventuellt skulle se musiken som en produkt istället för de fördelar som musiken kan ha på på det sociala och personliga planet".

"Som Jederlund lyfter så är förskolan betydelsefull för barnet när det kommer till den språkliga inlärningen. Han menar också på att åldern har betydelse för barnen när dte kommer till språkinlärningen. Dock har vi i tidigare kurser fått höra att i många fall är det bättre för barnet att först lära sig sitt modersmål flytande vid ca sju års ålder för att senare lära sig ett nytt språk. Detta för att inte barnet skall hamna ”mellan stolarna”. Om eller när ett barn börjar förskolan och har ett andra språk är det då viktigt att vi informerar föräldrarna om betydelsen av att fortsätta tala modersmålet i hemmet."

"Jederlund lyfter många interessanta forskningar och rapporter i sin bok. Bland annat skriver han om en forskning som hade bedrivits på en grupp treåringar där de hade fått musikundervisning en viss tid under sex månader. Dessa barn hade betydligt ökat sitt tänkande och problemlösning när det kom till exempelvis lägga puzzel och liknande. Som även författaren lyfter i en argumentation i betydelsen av instrument och musik i förskolan jämfört med datorn, där de barn som fått sitta vid en dator samma tid som vissa barn hade haft musikundervisning (deras resultat hade inte förbättrats lika mycket som ”pianobarnen”)."


Referens:

• Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa

Utdrag ur Litt.Sem 2

Musikliv- vad människor gör med musi och musik med människor

1. "Lilliestam (2006 s. 61) diskuterar begrepp som mångkultur, invandrarkultur och svenskkultur. Som han även skriver hör vi inte irakisk musik på svensktoppen och han menar även på att inte många invandrare lyssnar på svensk musik. I Förskolan skall vi arbeta interkulturellt. Det vill säga inkluder olika kulturer i vår verksamhet. Vi skall därigenom även introducera musik från andra kulturer för barnen." 
   
   "Jag kan tänka mig att många pedagoger tycker detta kan vara ett skrämmande område och att det kan vara ett okänt område. Då kan vi exempelvis annvända oss av teknologin. Även se till vilka olika kulturer vi har med oss hemifrån. Tala med föräldrar. Vi kan också se över våra arbetsområden för andra pedagoger med kunskap om andra kulturers musik." 
   
   
2. "Ska vi sjunga samma gammla låtar i förskolan kan man undra. Men som Lilliestam(2006 s. 50-56) lyfter är musiken en stor del av vår kultur i Sverige. Inte kanske som i många andra kulturer där musiken verkligen har en central roll. Lilliestam lyfter dock vissa låtar som de flesta uppvuxna i Sverige känner till exempelvis små grodorna. Låtar på detta sättet skapar en slags gemenskap, så kan även olika musikstilar skapa gemenskap genom klädkoder eller hårstilar (s.51)."
   
    
3. "Musik och klass. Finns det klasskillnade innom musiken? Lillestam (2006 s.171-174) lyfter skillnade innom en ”bo i villa”- grupp eller en ”bo i höghus”- grupp, de skillnade som Lillestam lyfte var huruvida barnen besökt opera eller gått musikskola. Här tycker jag att skolan kan ta ett ansvar att se till så att ”fin”-musiken äve kommer till de barn från arbetarklass. Kanske åka på skolresa till operan eller lyssna på en symfoniorkester. Exempelvis kan vi nu lyssna på ”the met-operan” direkt i Bio-salongen. De bästa sångarna och musikerna behöver vi nu inte åka till New-York för att lyssna på. Lillestam (2006) lyfte även aspekten om och huruvida barn till arbetarklass har råd att få gå i musikskola och lära sig spela instrument osv. Även här måste vi i skolan erbjuda barnen att få spela och lära sig instrument i skolan. Och erbjuda mer avancerad musikstund än att enbart sjunga samma låtar i en cirkel."

Referens:

• Lilliestam, Lars (2009). Musikliv: vad människor gör med musik - och musik med människor. 2. rev. uppl. Göteborg: Ejeby

Utdrag ur Litt.Sem 1

 "Cox (2009) lyfter i sin text om hur och på vilka sätt vi kan inkludera musik i den svenska skolan och förskolan. I läroplanen för förskolan(2010) sår det att förskolans uppdrag är att se till att verksamheten är bland annat lustfylld. Förskolan skall också anpassa verksamheten efter alla barn i den svenska förskolan. Gottberg (2009) tar upp exempel i sin bok där rektorer inte ansåg att döva ungdomar och barn behöver musik i undervisningen. På Manilla skolan i Stockholm (en skola för döva) är ett exempel där musik och rytmik har blivit en del av verksamheten. Det enda som är skillnaden är att den ansvarige pedagogen måste anpassa verksamheten."

"Cox (2009) diskuterade skillnaden mellan inlärning och lärande. Båda innehöll elementen perception och produktion. Dock innehåller lärande även faktorn reflektion vilket cox liknar med gestaltning. Han menar på att när vi gestaltar något, så får vi en annan känsla för vad det är vi lär oss. Även att barn och elever får gestalta sina egna erfarenheter är ett steg mot demokrati. FN:s barnkonvention trycker också på betydelsen att varje barn skall ha rätt till yttrandefrihet och att de skall få använda sig av tal, skrift, konstnärliga uttryck för att få visa detta. Barnkonventionen lyfter även tydligt i artikel 31 att Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet (s.28-29)."

"Även en annan viktig synpunkt Cox (2009) lyfter är betydelsen av leken dels för att barn skall kunna testa och utmana sådant som är förbjudet eller som de är nyfikna på. Samma betydelse har musiken då musiken endast är en förlängning av leken. Under besök på förskolor kan jag lätt observera detta då vi kan se barnens glädje och entusiasm när vi sjunger eller dansar. Speciellt om vi sjungen spännande eller busiga låtar."

Referens:

• Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa

Några bilder

Malou och Sofie repeterar

Fina rekvisitan av skogen

Kören inför föreställningen

Musikprojektet dag 13

Sista föreställningen idag och examination av Marie och Mats. Föreställningen gick bra och vi laddade innan för att få fram den sista energin som behövs för en perfekt föreställning. Kändes som att alla gav allt denna sista gång. Barnen var aktiva och kom med många kommentarer och gungade med i musiken! Kul att även få besök av fler lärare/personal från HB.

Responsen från Marie och Mats efteråt var BRA!!! De verkade tycka att vi hade lyft oss från repetitionerna och genomförde en bra föreställning. Fick många fina kommentarer!

Nu när projektet är slut kan jag verkligen känna mig stolt över min egna prestation likaväl som hela klassens. Alla har verkligen ansträngt sig för att detta skall fungera. Även om det har varit ganska slitsamt och vi har haft många och långa diskussioner så lyckades vi ro det i hamn! Själv så har jag utvecklats mycket innom det instrumentella spelandet och trodde inte när jag började denna kursen att JAG skulle stå inför en publik och spela en låt på gitarr bl.a.

Musikprojektet dag 12

Idag var det föreställning nr tre, dag två. Vi hade besök av två förskolor idag. Alltså lite yngre barn. Barnen var aktiva och verkade verkligen uppskatta föreställningen. Inte lika många kommentarer från dessa barnen som från förskoleklassen, men helt klart uppskattat!

Efter föreställningen hade vi liten sammankomst med Cecilia. Hon tyckte att vi var bra men att kunde ge liiite mer energi.. Så det skall vi jobba mer på imorgon inför sista föreställningen. Idag blev det dock lite strul innen föreställningen då vi laddade till tusen innan och sedan blev det en liten fördröjning då vi han bli mer nervösa och eventuellt tappa fokus.

Musikprojektet dag 11

Idag hade vi våra två första föreställningar!

Först hade vi besök av en förskoleklass. Det var drygt 27 barn! Men oj vad kul det verkade som de hade! Vilka kommentarer de gav under föreställningen. Det kändes som att de verkligen var med i vad som hände! De skrattade och hjälpte till att ropa in Drako, och de vad med och dansade på slutet. De satt o gungade med i låtarna.. Verkligen lyckat från vårat håll i alla fall.

Andra föreställningen var för vuxna studenter och lärare! De var kanske inte lika involverade och aktiva under pjäsen men vi fick fin respons efteråt. Bland annat sa en lärare att han trodde att vi hade förstärkt musiken extra med inspelningar men nej nej, det är bara vi som spelar :)

Fick verkligen en härlig känsla efter föreställningarna! Adrenalinet och glädjen pumpade i kroppen! Tänk att vi kunde åstadkomma något så bra!

Vad säger litteraturen och LPFÖ98?

Musikprojekt

Vår process

Vi inledde detta musikprojekt med att dela in oss i gruppen om vilken arbetsuppgift vi ville ha i en musikpjäs. Till uppgift valde vi att spela instrument och sjunga de sånger vi tidigare under kursen skrivit och komponerat musik till. Vi hade cirka tio dagar till vårt förfogande och målet var att lära oss en låt per dag. Det gick dock snabbare än tänkt, då vi blev säkrare på instrumenten desto mer vi spelade och blev klarare över upplägget i musiken.

Efter att låtarna satt var nästa steg att bli samspelt med kören, vi övade både under repetitionerna av pjäsen och avskilt. Detta för att bli så synkroniserade som möjligt, att starta samtidigt och att sjunga i samma takt och ton. Vi har diskuterat och kommit med förslag, testat och provat oss fram för att se vilka metoder som fungera och framförallt blir bra till pjäsen.

Genom denna process har vi fått lära oss at hantera olika instrument som vi tidigare haft lite eller ingen kunskap alls om, piano, bas, gitarr, trumma och rytminstrument. Då merparten av oss i musikgruppen är nybörjare på att spela något instrument och att sjunga i grupp/band har vi fått lära oss att träning ger färdighet. Men för att utvecklas krävs det att man utmanar sig själv i att pröva spela, använda rösten, lyssna efter de olika tonerna och till varandra för att kunna bli samspelta.

Med barnen

I läroplanen för förskolan (2010) står skrivet att barnen skall få utveckla ”sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(s.12). Genom att tillhöra musikguppen under ett musikprojekt som detta kommer barnen att få skriva egna texter, komponera musik, spela in sina låtar, spela låtarna på instrument, sjunga låtarna och kunna framföra de för publik. På så sätt ges barnen möjlighet att utmana sitt kreativa skapande.

När barnen själva skriver egna texter som det sedan arbetas vidare med förankras innehållet hos barnen. Barnen känner delaktighet under processens gång då det ur deras egna stoff byggts på med melodier och att även storyn till teatern har sitt ursprung i låtarna. 

I Läroplanen för förskolan (2010) står det skrivet att vi skall låta barnen utveckla ett ”nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(s.12). Det som utvecklas och tränas hos barnen när egna texter skrivs är bland annat fantasin, ordkunskap, uttal, betoningar, rim, meningsuppbyggnad, läsförståelse, rytm och takt. Barnen arbetar med språket både skriftligt och muntligt, och de får också fundera på om texten de skrivit har en röd tråd, om den är beskrivande eller berättande.

Genom att skapa egen melodi till texten och komponera denna kommer de att upptäcka att textens innehåll kan förstärkas. Vilken typ av ackord som vi kan använda för att förstärka känslor, spela i moll eller durackord. Vad för takt som passar in och här lyfta in hel-, halv-, fjärdedels- och åttondelsnot. Viktigt att tänka på när vi använder instrument är att de anpassas efter barnens förmågor och utveckling, det ska kännas kul och meningsfullt. Barnen får göra egna reflektioner då de ges möjlighet att få lyssna på sig själva i ljudupptagningar. Det som även utvecklas är bland annat samarbete barnen emellan, finmotoriken, rösten då den används i olika tonlägen och styrkor, takten och rytmen. Just begrepp som starkare och svagare blir konkreta för barnen, även begreppen snabbare och långsammare blir tydligare. I FN:s konvention om barnets rättigheter (2009) står det skrivet att ”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”(s, 28-29).

Matilda(2011) lyfter hur vi kan använda musik vid andraspråksinlärning. Hon lägger tyngdpunkten på att pedagogen inger förtroende och skapar trygghet. Att sjunga samma sånger skapar trygghet och bidrar också till att barnen ges större möjlighet att skapa förståelse om vad de sjunger om. Genom att sedan få skriva egna texter kommer barnen att träna språket och få en större förståelse för vad texten handlar om. För att förtydliga ordens betydelse ytterliggare kan barnen även skapa rörelser till texten och musiken och även gestalta sin sångtext antingen med kroppsspråk eller genom att använda diverse olika föremål.

Bolduc (2008) beskriver i en annan vetenskaplig artikel sambanden mellan musik och språkutveckling, att de utvecklar varandra. Framför allt lyfter han fram tre viktiga språkutvecklingsområden som utvecklas under musikaktiviteter, och det är auditiv perception, fonologiskt minne och metakognitiv kunskap.

Salmon (2010) lyfter att man som pedagog kan använda musik som ett hjälpmedel i undervisningen, genom att arbeta musiskt utvecklas barns kreativitet och tänkande. Läsning och skrift blir en del av utvecklingen för barnen tack vare skapandet tillsammans. Barns nyfikenhet väcks och en känsla att vilja kunna förmedla sin känsla till andra.

Vi som pedagoger anser att vi skall hjälpa och inspirera barnen genom att ofta sjunga, lyssna på musik, experimentera med olika ljud, läsa böcker, skriva texter/låtar tillsammans med barnen utifrån det tema som är aktuellt. När man jobbar med många olika delar som texter, musik, soundscapes och improvisation är det lättare för barnen att hitta något som fångar deras intresse och som de känner att de vill jobba vidare med.
 

Musikprojektet dag 10

Generalrepetition idag.. och förutom för några små missar så kändes det riktigt bra! Ändrade ackordföljden på basen så det skall passa Sofies gitarrspel bättre med TONERNA! :)
Energin kändes bra och kören och vi tog i från tårna när vi sjöng! Gjorde Cecilias röstuppvärmnings läten/rörelser så hela klassen stod nästan o mjaouade och sa BÖ BÖ BÖ och mjukade upp stela nackar och axlar.
apropå det så har halsen känts nästan tjock o svullen nu i ett par dagar.. är nog pågrund av allt sjungande..

Nu är vi nog så förberedda vi kan bli på 10 dagar för att barnen skall komma :) Hoppas de kommer gilla det!

Musikprojektet dag 9

Oj oj nu börjar nog min fingrar strejka! Basen och gitarr spelandet gick inte alls bra idag :(. de krockar och vill inte böja sig så som jag vill.. eller inte snabbt nog i alla fall.. Men samspelet med kören kändes riktigt bra! Men skulle detta hända under en föreställning så är det bara o le och rocka järnet medan fingrarna får försöka hitta vägen själva. Mer övning får det bli!

Musikprojektet dag 8

Dagen gick åt till mer repetition med kören och även arbete med koreografi för dem. Arbete med att komma in rätt i låtarna vid introt, och hålla rätt ton och tempo.

Det där med toner har jag verkligen noll koll på känns det som. Klart jag kan höra om vi skall sjunga ljusare eller mörkare men när det skiljer mellan C och D eller liknande så är det verkligen jätte svårt! Tur att det finns andra som är bra på det så jag kan fokusera på mitt spelande och att le samtidigt, det är också lite svårt ;)

På eftermiddagen var det dags för mer träning!! : P

Musikprojektet dag 7

Övning övning och återigen övning! Låtarna står oss upp i halsen och snart kommer vi kunna sjunga dem baklänges om någon väcker oss mitt i natten hihi. möte i storgrupp och arbete i smågruppen. Tränade med kören på förmiddagen och repeterade på eftermiddagen. Marie tittade förbi på eftermiddagen som en frisk fläkt och gav oss respons.

Som sagt nu är det att nöta och återigen nöta innan föreställningen!!!!

Musikprojektet dag 6

Idag hade vi första repetitionen med helklass.. Cecilia var med och tittade och lyssnade. Hon kom med bra feedback till oss i musikgruppen angående intron, transponering och hur vi kan spela för att bli tajtare. Nu känns det som att vi har landat mer i låtarna och börjar komma fram till hur vi vill att slutresultatet skall bli. Vi fick också spela med kören och det kändes bra. Men kan alltid bli bättre!

Musikprojektet dag 5

Efter en ganska lugn helg där jag tränat lite texter men även att spela " I min Säng" på gitarr kom vi tillbaka till skolan men ny krafter.


Här kommer lite smakprov på hur det låter efter 4½dags tränande:

Övning ger färdighet1

Vill ha en vän sång+musik

Musikprojektet dag 4

Idag så inledde vi dagen med att skriva om viss text till låten om den rädda draken. Detta för att texten skulle fungera bättre till övriga manus. Efter detta så bestämde vi oss för att spela igenom låten. Jag på denna spelade jag också bas igen. Trivs med detta instrument =).

Under dagen gick vi även igenom låten om draken Drako. Där jag antingen skall ta både verserna som är en rap eller så tar Sara B ena versen och så tar jag andra. Under refrängen spelar jag ägg och tamburin.

Vi han även med att repetera "i min säng" med linnea (hon skall sjunga solo). I denna låten spelar jag gitarr och fick lära mig ta ett nytt ackord (!!) ett G-ackord och det gick faktiskt riktigt bra! behövde inte ens ta fusk G. A-ackordet har jag inte heller tagit innan men det var inte speciellt svårt. D ackordet har jag dock tagit tidigare så det sitter ganska bra! Förstår inte hur det skall vara fysiskt möjligt att ta vissa ackord F#m exempelvis, som vi spelar " Låten om draken", TUR att vi har Sofie!

Musikprojektet dag 3

Vi fortsatte på "den gröna draken" låten under förmiddagen och repeterade även på låten om Stina. Under eftermiddagen började vi repetera på "vill ha en vän". Där jag kommer att spela synt Em- ackord under verserna och ägg under refrängerna. Vi valde att göra om låten lite för att den skulle bli enklare att både sjunga och spela.
Så istället för att tredje versen skulle bli lika hög och snabb som refrängerna valde vi att ta ner den på samma ackord som övriga verser och anpassa texten.

"vill ha en vän" Gick relativt fort att lära in, så som avslutning på dagen körde vi igenom samtliga låtar 2ggr.

musikprojektet dag 2

Under dag två så kom vi till skolan med ömmande fingrar men ändå ett sug efter att få lära oss mer och fler nya låtar. Denna dagen låg fokus på min låt om den "gröna draken". En relativt svårspelad låt på gitarr tänkte jag så jag fortsatte med el-basen. Malou spelade synt, Sandra maraccas och tamburin, Teuta på trummor och Sofie fick köra på gitarren. Efter ytterligare en lång dag så kunde vi också denna låten. Dock i ett snabbare tempo än originalet.

Annars under dagen tog vi även beslut om "kontaktpersoner" i varje grupp som skulle hjälpa till att hålla ihop projektet så att kommunikationen skulle gå lättare. Malou blev vald från vår grupp :). Vi fick även besked från manusgruppen om i vilken ordning som låtarna kommer att spelas under föreställningen.

1. Draken Drako
2. En rädd och liten drake
3. Jag vill ha en vän
4. I min Säng.
5. Låten om Stina
6. Gröna draken.

Musikprojektet dag 1

Dag1:
Under dag ett så delade vi i helklass in oss i mindre grupper. Manus/teater, Rekvesita/ljus/ljud och musikgrupp. Jag, Sofie, Teuta, Malou och Sandra anmälde oss till musikgruppen. Vi skulle lära oss texterna, spela låtarna på instrument och även organiseras. Vi valde i musikgruppen att fokusera och lära oss en låt per dag.

Första dagen fokuserade vi på "Stina låten". Här så spelade jag el-bas. Vi hade även med synt, gitarrer och trumma. Efter en lång och slitsam men väldigt rolig dag hade vi lärt oss låtarna på våra respektive instrument. Och även funderat över intro, mellanspel och vem som skulle sjunga vart. Skulle hela kören sjunga med eller skulle vi ha viss solo-sång. Vi fick även fundera över ackord på basen och om låten behövdes transponeras.

Skriva en låt.

Till uppgift i skolan har vi haft att skriva en låt i våra studiegrupper och sedan komponera musik till denna och slutligen spela in den i studion.
 
Inledningsvis hade vi kommit överens om att vi skulle skriva texter som handlade om en drake eller på annat sätt gick att få in i en musikalpjäs.

Vi hade två föreläsningar med Jörgen Larsson där vi fick arbeta med rim, röst och rytm. Vi fick analysera musiktexter och även reflektera över musikens betydelse för textens innehåll. Är texten en berättande eller beskrivande. Även om det fanns par-rim eller slutrim. Vi fick lyssna på olika texter av Astrid Lindgren, Cornelius Wresvijk och även musik och texter Jörgen själv har skrivit.

Vi fick även tillfälle att börja på vår egen text som vi skulle göra. Vi visste att den skulle handla om en drake, vi valde att skriva en beskrivande låt om en drake där vi valde att beskriva svansen, munnen och magen. I åtanke hade vi även att det skulle vara möjligt för barnen med rörelser. Och även är texten ganska lik genom gående. Det vill säga att refrängerna är de samma men att även verserna till stor del är lika.

Här är texten till vår låt om Draken:

Vers1:            Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag har en jättesvans som jag kan vifta på
Den håller jag min, balans med då

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers2:            Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag har en jättemun jag kan bitas med
Och om det inte passar, så sprutar jag eld

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers3:           Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Magen min, är tjock o fin
Jag äter alltid, maten med ett flin

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

                      Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers4:                Nu har jag dansat runt hela dagen lång
                            och jag är trött
                           Så nu ska ja sussa så sött
                           schhh schhh schhh schhh

En låt blir till, här är de första stapplande stegen till att få till musik och en melodi till låten.. Inte lätt alla gånger..

Tanken var här att jag skulle lägga upp de röstinspelningar som vi gjorde de första tillfällena i ett studiegruppsrum, men då elektroniken krånglar får ni hålla tillgodo med den inspelade och färdiga låten:

Färdiga låten

Som grupp blev vi nöjda med låten, dock kunde den gått något snabbare i tempot. Men samtidigt är det en låt som kan spelas snabbare live om det önskas.

I låten spelar jag elbas och sjunger med i refrängen.