Utdrag ur Litt.Sem 1

 "Cox (2009) lyfter i sin text om hur och på vilka sätt vi kan inkludera musik i den svenska skolan och förskolan. I läroplanen för förskolan(2010) sår det att förskolans uppdrag är att se till att verksamheten är bland annat lustfylld. Förskolan skall också anpassa verksamheten efter alla barn i den svenska förskolan. Gottberg (2009) tar upp exempel i sin bok där rektorer inte ansåg att döva ungdomar och barn behöver musik i undervisningen. På Manilla skolan i Stockholm (en skola för döva) är ett exempel där musik och rytmik har blivit en del av verksamheten. Det enda som är skillnaden är att den ansvarige pedagogen måste anpassa verksamheten."

"Cox (2009) diskuterade skillnaden mellan inlärning och lärande. Båda innehöll elementen perception och produktion. Dock innehåller lärande även faktorn reflektion vilket cox liknar med gestaltning. Han menar på att när vi gestaltar något, så får vi en annan känsla för vad det är vi lär oss. Även att barn och elever får gestalta sina egna erfarenheter är ett steg mot demokrati. FN:s barnkonvention trycker också på betydelsen att varje barn skall ha rätt till yttrandefrihet och att de skall få använda sig av tal, skrift, konstnärliga uttryck för att få visa detta. Barnkonventionen lyfter även tydligt i artikel 31 att Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet (s.28-29)."

"Även en annan viktig synpunkt Cox (2009) lyfter är betydelsen av leken dels för att barn skall kunna testa och utmana sådant som är förbjudet eller som de är nyfikna på. Samma betydelse har musiken då musiken endast är en förlängning av leken. Under besök på förskolor kan jag lätt observera detta då vi kan se barnens glädje och entusiasm när vi sjunger eller dansar. Speciellt om vi sjungen spännande eller busiga låtar."

Referens:

• Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa