Vad säger litteraturen och LPFÖ98?

Musikprojekt

Vår process

Vi inledde detta musikprojekt med att dela in oss i gruppen om vilken arbetsuppgift vi ville ha i en musikpjäs. Till uppgift valde vi att spela instrument och sjunga de sånger vi tidigare under kursen skrivit och komponerat musik till. Vi hade cirka tio dagar till vårt förfogande och målet var att lära oss en låt per dag. Det gick dock snabbare än tänkt, då vi blev säkrare på instrumenten desto mer vi spelade och blev klarare över upplägget i musiken.

Efter att låtarna satt var nästa steg att bli samspelt med kören, vi övade både under repetitionerna av pjäsen och avskilt. Detta för att bli så synkroniserade som möjligt, att starta samtidigt och att sjunga i samma takt och ton. Vi har diskuterat och kommit med förslag, testat och provat oss fram för att se vilka metoder som fungera och framförallt blir bra till pjäsen.

Genom denna process har vi fått lära oss at hantera olika instrument som vi tidigare haft lite eller ingen kunskap alls om, piano, bas, gitarr, trumma och rytminstrument. Då merparten av oss i musikgruppen är nybörjare på att spela något instrument och att sjunga i grupp/band har vi fått lära oss att träning ger färdighet. Men för att utvecklas krävs det att man utmanar sig själv i att pröva spela, använda rösten, lyssna efter de olika tonerna och till varandra för att kunna bli samspelta.

Med barnen

I läroplanen för förskolan (2010) står skrivet att barnen skall få utveckla ”sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(s.12). Genom att tillhöra musikguppen under ett musikprojekt som detta kommer barnen att få skriva egna texter, komponera musik, spela in sina låtar, spela låtarna på instrument, sjunga låtarna och kunna framföra de för publik. På så sätt ges barnen möjlighet att utmana sitt kreativa skapande.

När barnen själva skriver egna texter som det sedan arbetas vidare med förankras innehållet hos barnen. Barnen känner delaktighet under processens gång då det ur deras egna stoff byggts på med melodier och att även storyn till teatern har sitt ursprung i låtarna. 

I Läroplanen för förskolan (2010) står det skrivet att vi skall låta barnen utveckla ett ”nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(s.12). Det som utvecklas och tränas hos barnen när egna texter skrivs är bland annat fantasin, ordkunskap, uttal, betoningar, rim, meningsuppbyggnad, läsförståelse, rytm och takt. Barnen arbetar med språket både skriftligt och muntligt, och de får också fundera på om texten de skrivit har en röd tråd, om den är beskrivande eller berättande.

Genom att skapa egen melodi till texten och komponera denna kommer de att upptäcka att textens innehåll kan förstärkas. Vilken typ av ackord som vi kan använda för att förstärka känslor, spela i moll eller durackord. Vad för takt som passar in och här lyfta in hel-, halv-, fjärdedels- och åttondelsnot. Viktigt att tänka på när vi använder instrument är att de anpassas efter barnens förmågor och utveckling, det ska kännas kul och meningsfullt. Barnen får göra egna reflektioner då de ges möjlighet att få lyssna på sig själva i ljudupptagningar. Det som även utvecklas är bland annat samarbete barnen emellan, finmotoriken, rösten då den används i olika tonlägen och styrkor, takten och rytmen. Just begrepp som starkare och svagare blir konkreta för barnen, även begreppen snabbare och långsammare blir tydligare. I FN:s konvention om barnets rättigheter (2009) står det skrivet att ”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”(s, 28-29).

Matilda(2011) lyfter hur vi kan använda musik vid andraspråksinlärning. Hon lägger tyngdpunkten på att pedagogen inger förtroende och skapar trygghet. Att sjunga samma sånger skapar trygghet och bidrar också till att barnen ges större möjlighet att skapa förståelse om vad de sjunger om. Genom att sedan få skriva egna texter kommer barnen att träna språket och få en större förståelse för vad texten handlar om. För att förtydliga ordens betydelse ytterliggare kan barnen även skapa rörelser till texten och musiken och även gestalta sin sångtext antingen med kroppsspråk eller genom att använda diverse olika föremål.

Bolduc (2008) beskriver i en annan vetenskaplig artikel sambanden mellan musik och språkutveckling, att de utvecklar varandra. Framför allt lyfter han fram tre viktiga språkutvecklingsområden som utvecklas under musikaktiviteter, och det är auditiv perception, fonologiskt minne och metakognitiv kunskap.

Salmon (2010) lyfter att man som pedagog kan använda musik som ett hjälpmedel i undervisningen, genom att arbeta musiskt utvecklas barns kreativitet och tänkande. Läsning och skrift blir en del av utvecklingen för barnen tack vare skapandet tillsammans. Barns nyfikenhet väcks och en känsla att vilja kunna förmedla sin känsla till andra.

Vi som pedagoger anser att vi skall hjälpa och inspirera barnen genom att ofta sjunga, lyssna på musik, experimentera med olika ljud, läsa böcker, skriva texter/låtar tillsammans med barnen utifrån det tema som är aktuellt. När man jobbar med många olika delar som texter, musik, soundscapes och improvisation är det lättare för barnen att hitta något som fångar deras intresse och som de känner att de vill jobba vidare med.