Didaktiskt seminarium

Under kursens gång har vi haft sammanlagt tre tillfällen då vi har fått planera och genomföra en lektion med våra klasskamrater.

Vid första tillfället hade vi kroppen som tema :

MUSIK TEMA KROPPEN

Av Grupp A3. HB Vt-2011

Introduktion:

Vi valde att sätta ihop fyra låtar om kroppen som du kan använda i förskolan. Låtarna har vi delat in i olika åldrar som vi tyckte kunde passa. Men självklart kan låtarna anpassas och mer eller mindra användas för alla åldrar. Alla låtarna går igenom olika kroppsdelar för barnen då de lär sig de rätta begreppen för dessa, de får även träna på kroppsuppfattningen då ni kan göra rörelser till låtarna.

1. Var är tummen? (1-2 år)
2. Huvud axlar knä och tå! (2-3år)
3. Honkey Tonk! (3-4år)
4. Fader Abraham! (4-6år)

Mål för aktiviteten:

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
• utveckla sin förmåga till att ta egna initiativ och ha tillit till sin egen förmåga

• Med dessa aktiviteter vill vi få barnen att röra specifika kroppsdelar till musik. Detta för att utveckla deras: koordinationsförmåga, balans, kroppsuppfattning, förmåga att härma rörelser, förmåga att skilja på höger och vänster. Allt detta händer på ett roligt och lustfyllt sätt i leken.

Förberedelser för aktiviteten:

• Ha med musik som passar eller alternativt ha med mora träsk skiva där låten finns med melodi och sång. Har man inte tillgång till detta går det också utmärkt att sjunga låten själv utan hjälpmedel, då krävs det dock att man är förberedd och kan låten själv.

• Barngruppens storlek har inte så stor betydelse så länge det finns tillräckligt med plats att röra sig fritt på, (beroende på låt)

• När barnen är bekanta med låten kan de sedan få ansvara för att välja olika kroppsdelar. Det hjälper dem att utveckla sitt ledarskap, kroppsuppfattning och sin fantasi.

• Låtarna kan anpassas och förenklas eller göras svårare beroende på barngruppen och tidigare erfarenheter.

Introduktion och genomförande:

• Det är bra att ha gått igenom kroppsdelarna, höger och vänster innan man genomför aktiviteten så att alla barnen kan känna sig trygga med att delta.
• Man står upp i en ring, det gör att alla barnen har möjlighet att se “ledaren” och varandra på så sätt blir det en social lek.

• Tillsammans med barnen kan man gemensamt bestämma eller låta barnen turas om att välja vilken kroppsdel man ska sjunga om.

• Man kan även använda sig av olika artefakter för att förtydliga ord och rörelser och för att göra aktiviteten mer spännande.

Var är tummen?

Text och musik: Mora Träsk (http://www.moratrask.se/)

Genomförande: Barngruppen kan sitta i en cirkel så att alla kan se pedagogen. Man kan sitta på knä. Håll händerna bakom ryggen och när exempelvis tummen nämns tas de fram från bakom ryggen och vickar så vi kan se dem. När vi sjunger ”spring din väg” så tar vi händerna bakom ryggen igen.

Huvud axlar knä och tå!

Text och musik: trad. från England. Elefantboken (1994)

Genomförande: Barnen står upp. Tar på de kroppsdelar som vi sjunger om. Sången kan sjungas snabbare och snabbare. Även byta ut kroppsdelarna vi sjunger om.

Honkeytonk!

Text och Musik: Trad. Elefantboken ( 1994)

Genomförande: Barngruppen står upp. I en cirkel kan vara bra så att vi kan se varandra och ta hjälp av varandra. Under låten skall vi hoppa i takt till musiken. När vi sjunger höger ben fram, tar du höger ben framför kroppen. Vid höger ben bak tar du högerbenet bakom kroppen. (benet skall hållas i luften). Vid skaka lite grann så skakar ni benet framför kroppen. Under dansa Honkey Tonk så dansar ni runt i en liten cirkel där du står.

Fader Abraham:

Text och Musik: Elefantboken (1994 )

Barnen står upp. När du sjungit exempelvis högerhand så börjar du klappa denna på knäet. Samma med vänster hand. Sedan vid höger och vänster fot så stampar du denna i golvet. När du sjunger huvudet och kroppen så skakar du denna. Så i slutet av sången så klappar du händerna på benen, stampar med fötterna, skakar huvudet och skakar på kroppen.

Avslutning av aktivitet

• Vi anser att det är bra om man förbereder barnen på att aktiviteterna håller på att avslutas genom att till exempel säga: “ och så den tredje sista... och så näst sista... och den allra sista”. Anledningen till detta är att det inte ska bli ett alltför abrupt slut så att barnen blir för besvikna. Det är viktigt att man har ögonkontakt med barnen och att man är tydlig som ledare.

Viktigt att tänka på

• Om inte alla barnen hinner välja kroppsdel kan det vara viktigt att man lägger på minnet vilka barn som ska få göra det nästa gång och eventuellt förbereda dem på detta innan.

• Man kan dela upp låten och aktiviteten i mindre delar exempelvis att man börjar med att introducera sången för barngruppen. När barnen är trygga i sången kan man lägga till enklare rörelser och efterhand kan dessa avanceras utefter barnens förmågor och kunskaper.

Tips:

• Rörelser och sånger finns att se och lyssna på antingen på http://www.moratrask.se/ eller http://www.youtube.com/

Hur gick det:
Lektionen gick bra! Tror de flesta uppskattade att vi hade aktiviteter och sånger som var anpassade efter olika åldrar och som enkelt kan förenklas eller försvåras. Kul var också då vi under huvud-axlar-knä och tå bytte ut kroppsdelar och sjöng mage-rumpa-höfter- lår osv. Det jag tar med mig från responsen är att det är viktigt att hålla ögonkontakt och artikulera tydligt då vi sjunger nya låtar. Är det rörelser till låten så var observant på att alla barn hänger med och var TYDLIG i dina rörelser. Du måste veta vad du gör så barnen vet vad de skall göra.

Referenser:

• Nilsson, Birger & Gren, Katarina (red.) (1994). Elefantboken barnvisor och sånglekar. Mölndal: Lutfisken

Andra tillfället

Påsk-tema där vi sjöng olika låtar och genomförde olika ramsor som kunde ha med påsken att göra. vi inledde med en samlingssång och sedan gjorde vi en påsk variant på "fem små apor" ramsan men där vi bytte ut apor mot kycklingar. Sist hade vi låten Gullefjun som vi hade som mål att låta "barnen" gestalta. dock hade vi nog inte riktigt räknat med att de inte kunde låten så mesta delen av tiden gick åt till att lära oss sången:

Det var en kyckling som hette Gullefjun
Han skulle ge sig ut på promenad
Och solen lyste och gräset lockade
Och hela välden var så hjärtans glad
Det fanns ett hål uti hönsgårdsnät
Där genom trippade med lätta fjät
Den lilla gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka

När Gullfjun kommit en bit på vägen
Då mötte han en svart och gammal katt
Men Gullfjun trodde inte han var farlig
Så han blev inte rädd ett enda skvatt
Men katten slickade bums sin nos
Han tänkte nog av Gullfjun göra mos
Den lilla Gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka

Då hörde Gullefjun att någon skällde
Och det kom rusande en väldig hund
Då tyckte katten det var bäst att springa
Och så försvann han på en halv sekund
Tack kära hund sa lilla kycklingen
Du räddat mig, du kan få bli min vän
Sa lilla Gullefjun med mjuka silkesdun
Och alla hönsen sa ka-ka ka-ka 

Sista gången var det didaktiska seminariet här kommer vår momentplanerig över denna lektion:

Första tillfället

Samling med djurtema:

1. God morgon - sång

Vad? Vi startar upp samlingen med att sjunga låten ”Hej på dig” ur Mera sång godis (s,48. 1998).

Hur? Alla sjunger och går runt i en ring och gör rörelser till efter texten i sången. Barnen skall skaka hand, klappa på kinden, kramas och sätta sig i ringen.

Varför? Det blir en tydlig början på samlingen. Barnen får hälsa på varandra och blir delaktiga på en gång. Tränar på att lyssna och ta instruktioner.

2. Påse med djurbilder i.

Vad? Därefter övergår vi till en aktivitet då vi tar fram en påse som innehåller bilder på olika djur. Eller så kan du använda olika djurfigurer.

Hur? Barnen sitter i ringen. En lärare sjunger och eventuellt kompar och kollegorna går runt i ringen med respektive föremål som låten tar upp. Barnen får känna på ett föremål eller titta på en bild och komma på en låt där djuret finns med. Han eller hon får även ta hjälp utav kompisarna.

Varför? Den här aktiviteten kan få barnen att träna sitt känselminne och associera till ett föremål. Alternativt förknippa en bild med en sång. Det är spännande och roligt att bli utvald och få känna vad som finns i påsen. Genom att använda olika material får även barnen känna olika typer av detta vilket också kan lyftas upp till diskussion.

3. Charader med djur

Vad? Gestalta ett djur utan rekvisita eller ljud. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. )

Hur? Barnen delas in i grupper om 4-5 st. varje grupp får en bild som de ska hålla hemligt för de andra grupperna. Sedan får de ett par minuter och bestämma hur de ska gestalta djuret de har fått. I tur och ordning visar grupperna detta för varandra och publiken får gissa på vilket djur de föreställer.

Varför? Den här aktiviteten tränar barnen att samarbeta och charaden bidrar till estetiskt uttryckande.

4. Djur låten

Vad? Barnen ska välja instrument som de tycker låter likadant som djuret. Och spela under sången. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. ) Låten heter ”Djurkanonen”, ur boken Sångägget (s,28 2002)

Hur? Barnen sitter i grupper och har blivit tilldelade ett djur. Barnen bestämmer gemensamt vilket instrument de tycker låter som deras djur. Vi sjunger sedan låten tillsamman och när vi sjunger exempelvis ”kvack kvack kvackeli-kvack” så spelar grodorna på deras instrument.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på samarbete och kunna associera instrument med ett djurläte. Uddén menar att barn lär i samarbete med andra( 2004). De tränar även sin förmåga att kunna lyssna på texten för att veta när det är deras tur att spela.

5. fem små apor med gestaltning

Vad? Gestalta en ramsa till musik.

Hur? Fem barn är apor, en är mamma och en är doktor. Övriga barn sjunger med medan de andra gestaltar till låten. De som sjunger med kan även spela på olika rytmikinstrument.

Varför? Matematiken synliggörs visuellt för barnen då det handlar om fem apor och som blir färre för varje vers. Barnen får också möjlighet att gestalta olika roller exempelvis mamma, doktor och apor. Uddén menar att genom att man gestaltar ramsor och visor ökar barnens förståelse för språkets innebörder, alltså vad orden betyder (2004). Barnen får även sjunga och hålla takten med instrument.

6. Avslutningslåt (s.76 Mera sång godis.) Sofie leder.

Vad? Från boken mera sång godis sjunger vi låten ”Hejdå” (s76, 1998).

Hur? Vi sitter i ring och sjunger medans en fröken kompar på låten med exempelvis gitarr. Eventuellt kan barnen vara med och spela också. Låten innehåller även engelska ord.

Varför? Genom att ha en avslutningslåt så får barnen ett tydligt avslut på samlingen. Vi lyfter också engelska ord.

7. Under samling:

Uddén (2004) nämner att ju yngre barn du har i din barngrupp desto mer måste du anpassa längden på din musik aktiviteter. De yngre barnen orkar inte med för långa pass. Som pedagoger är det av stor vikt att du försöker hålla ögonkontakt med barnen och ser till att du har med barnen, försök att läsa av och tolka dem (2004). Att försöka ha samma pedagog som ansvarig under samlingarna skapar en tryggare tillvaro för barnen menar Uddén.

8. Referenser:

Gren, Katarina & Nilsson, Birger (red.) (2002). Sångägget [sjung, lek och lär om djur]. [Mölndal]: Lutfisken

Hællquist, Maria (1998). Mera Sång-godis. Stenungsund: Haellquist & Röstlund

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur

Hur gick det? "lektionen" kändes bra och jag tyckte att hela gruppen kändes tryggare och säkrare när vi genomförde momenten. Försökte tänka på ögonkontakt och att artikulera tydligt då vi hade sånger som för många kanske var nya. Genom repetition och tydlighet fick vi de flesta att sjunga med.! Många av akiviteterna skulle jag ta med mig ut i verksamheten. Bland annat att gestalta "fem små apor". Det blir tydligt för barnen både med bilder och gestaltning.