Utdrag ur Litt.Sem 4

Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2008) skriver i sin bok om hur lärare och förskolelärare ser på de estetiska ämnena som ett lärande objekt. De menar på att pedagoger ute i verksamheten oftast inte ser musik, dans och poesi som det barnen skall lära sig utan att oftast uppger pedagogerna detta som ett verktyg till att uppnå något annat. Ett argument som författarna lyfter till att pedagoger inte ser musik, dans och poesi som ett lärande objekt är brist på kunskap inom dessa ämnen. En reflektion jag fick var att författarna lyfter hur barn lär sig av varandra. Att barnen ofta kan utveckla och utmana varandra i deras estetiska skapande. Författana menar här på att lärare oftast är oupmärksamma på den kommunikation som barnen har sinsemellan då de skapar. I samtal få barnen möjlighet att reflektera och återblicka över vad de lärt sig. Pramling Samuelsson (et. al) lyfter betydelsen av att det finns en ”öppen och tillåtande attityd”, även att vi försöker ta barnets perspektiv.

Pramling Samuelsson (et. al 2008) lyfter även hur synsättet där de estetiskaämnena oftast ses som en process eller produkt. De lyfter en viktig sak när de skriver om hur vi oftast ser att barnen skall uppnå en färdig produkt exempelvis lära sig en ny dans. Produkten blir då den färdiga dansen och vägen till att lära sig dansen benämner vi oftast som processen. Som jag uppfattar det menar Pramling Samuelsson et. al att även vägen till att lära sig dansen kan ses som en produkt.

Reflektion:

Pramling Samuelsson et. al(2008) lyfter som nämnts ovan synsättet på estetik som ett fristående ämne. Som lärarstuderande kan jag känna igen mig i den bilden som återspeglas, där musik, dans och poesi oftast ses som ett verkyg att nå ett annat mål. Detta behöver nödvändigtvis inte vara fel, vilket jag inte uppfattar det som att författarna tycker. Dock kan jag anse att många ämnen inom förskolan och skolan är ett verktyg för att nå andra mål. Det är inte ofta vi stannar upp tänker att ”va bra, nu kan vi detta” och så vidare. Men samtidigt får vi inte glömma att reflektera och arbeta med verktygen ibland. Exempelvis har jag inte sett i många portfolios i förskolor att det lyfts fram barnens estetiska utveckling. Det finns bilder med men oftast skall dessa representera något annat självbild, familj med mera.

Referens:

• Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag