Vetenskaplig artikel om musik i förskolan

Vetenskapligartikel

Artikeln: My name is Maria, supporting english language learners in the kindergarten general music classroom(2011) beskriver vilket inflytande musikläraren kan ha på elever som skall lära sig ett andra språk. Det vill säga har ett annat modersmål än det som talas i landet. Artikeln lyfter en flicka som går i förskolan i USA som nyligen flyttat från Mexico. Även då artikeln lyfter exempel spanska- engelska anser jag att detta kan tillämpas och inspirera alla pedagoger som möter barn med ett annat modersmål i den svenska förskolan. Som nämnts tidigare är artikeln skriven utifrån en musiklärares arbetssätt som endast möter barnen 30minuter per vecka. Efter läst artikeln kan jag se det som positivt att vi som blivande pedagoger kommer ha möjlighet att arbeta med barnen med musik oftare, även att vi får möta barnen varje dag.

Artikelförfattaren utgår från Tabors och Snows andraspråkinlärningsteori som menar på att barn som lär sig ett nytt språk utöver modersmålet går igenom fyra faser. Eventuellt kommer barnet först försöka kommunicera på sitt modersmål, Dock menar författaren att det inte är säker att barnet kommer försöka detta utan gå direkt till det andra steget som är den icke verbala fasen. Författaren poängterar Snow och Tabors åsikt att det är viktigt att kalla fasen för den ”icke verbala” då barnen kanske kommunicerar på andra sätt än med ord exempelvis ögonkontakt o.s.v. Sedan kommer barnet komma in i en period då han eller hon kan komma använda ord eller kortare fraser på målspråket. För att slutligen komma till den sista fasen där barnet/eleven kommer använda sig av målspråket flytande.

Forskaren återbesökte en skola där hon tidigare gjort en undersökning. Hon besökte musikläraren Rhonda som fick en ny student vid namn Maria som tidigare nämnts var nyinflyttad från Mexico och inte kunde tala engelska. I artikeln följs sedan Marias språkliga utveckling och även hennes musikaliska utveckling. Artikelförfattaren observerade Maria i de olika stadierna där hon kunde följa Maria som till en början var i den ”icke verbala” fasen. Hon befann sig aldrig vad observatören kunde se i den fasen då hon kommunicerade på sitt modersmål. Hon befann sig i sen icke verbala fasen från september-december. I slutet av december uppfattade läraren och forskaren att Maria verkade känna sig trygg och deltog i aktiviteter dock utan att sjunga. Hon visade intresse genom att observera, lyssna, kopiera rörelser och hålla ögonkontakt med bland annat läraren. Efter vinterledighet så gick Maria dock bakåt i utvecklingen och ville inte delta. Författaren resonerar kring om detta kan bero på att Maria varit borta från förskolan i ett par veckor eller om hon kanske hade problem hemma eller med kompisar. Som författaren också lyfter så för att utveckla ett nytt språk krävs det respondenter eller att vistas i miljöer där språket talas och att då vara ifrån skolan under ett antal veckor kan ha påverkat detta. Maria sa sitt första ord på engelska till sin musiklärare Rhonda i slutet av januari, under en musiklek de brukar leka under musikstunden.

Just att repetera låtar, moment aktiviteter menar författaren på skapar en trygghet för barnet som kan leda till en snabbare språkutveckling. Maria deltog i sin första sång i slutet på februari. Det var också då första gången de kunnat observera Maria sjunga. Forskaren lyfter också betydelsen av att vi som pedagoger skall ha tålamod när det kommer till barns språkutveckling. Andra faktorer som hon benämner som väsentliga är miljön i klassrummet och i barngruppen men viktigast är relationen mellan vuxen- barn. Leenden och uppmuntran utan att pressa för hårt har stor betydelse för barnets trygghetskänsla. Det är därför viktigt att vi som pedagoger reflekterar över vårt eget bemötande både det verbala och det icke verbala. Som författaren nämner hör barn även det vi inte säger.

Utifrån Tobor och Snows teori om de fyra olika faserna menar artikelförfattaren att dessa olika faser överlappar varandra. Det går inte urskilja en tydlig övergång utan att barn och elever går framåt och bakåt i sin utveckling. Ur ett musikaliskt perspektiv lyfter författaren att i musiken och sången ges barnen en trygghetskänsla att prova målspråket vilket bygger deras självförtroende och de får interaktera och vara sociala.

Egen reflektion om och utifrån artikeln

Jag anser att artikelförfattaren lyfter många viktiga perspektiv när det kommer till musikens påverkan på barns andraspråksinlärning. Hur barn i musikaliska tillfällen ges chans att testa, lyssna och reflektera över målspråket. Vid musiklekar och drama till låtar så får orden en innebörd. Vilket kan ses som en nödvändighet då barn skall ta till sig ett nytt språk. Författaren påpekar vikten av den rumsliga och den sociala miljön och hur viktig känslan av trygghet för barnet är när ett nytt språk skall läras in. Detta är ju viktiga aspekter oavsett vilken pedagogisk verksamhet som bedrivs eller vilka mål som arbetas mot.

Den svenska förskolan ser inte likadan ut som den amerikanska kindergarden. Som tidigare nämns träffades endast musikläraren och Maria vid 30minuter i veckan för musikstund, vi får därför inte heller veta vilken inverkan övriga aktiviteter hade på Marias språkutveckling. Vid de besök jag själv har haft på förskolor i Sverige kunde jag observera att musik och sång oftast äger rum dagligen. Jag kan undra dock hur mycket tid som ges åt sång och musik i verksamheten.

Överlag anser jag kanske att artikeln ger en del att önska. Den är intressant men en beskrivning av aktiviteter och den pedagogiska tanken och förberedelsen hade varit intressant att få med sig.

hittas på:
http://gmt.sagepub.com/content/24/2/17